Kantarellsök och dubbla budskap

Häromdagen, när jag hittade kantareller under min skogspromenad, kom jag att tänka på när jag för flera år sedan tränade min hund Nalle i kantarellsök. Vi gick först en kurs och sen tränade vi vidare på egen hand. Jag var väl inte så jätteambitiös, vi kom aldrig längre än till att jag hittade kantarellerna först, ropade på Nalle och sa ”Var är kantarellerna?”. Sen skulle han nosa rätt på dem och så fort han satte nosen mot en kantarell skulle ha få belöning.

Nalle tyckte att det här var en jättekul aktivitet, ända tills jag vid ett tillfälle sabbade den. Till saken hör att Nalle var van att alltid sätta sig fint när jag tog fram en Frolic. Så varje gång jag berömde honom och skulle ge honom Frolic åkte rumpan ner. Och var satte han sig då? Jo, rakt på de dyrbara kantarellerna förstås! Och vad gjorde jag? Jo, direkt efter att jag hade hojtat ”Braaaa!” med glad röst och en Frolic i handen, skrek jag ”Neeeeej!” med inte fullt så glad röst, och knuffade bort honom från kantarellerna. Det här blev ju väldigt förvirrande och tråkigt för Nalle, så i sin besvikelse lufsade han iväg och hittade en stor gyttjepöl att bada i istället. Matte var knäpp och gyttjebad var mycket roligare.

Jag tänker att vi ofta beter oss likadant mot andra människor som jag gjorde mot Nalle. Vi ger dubbla budskap och skapar förvirring, missförstånd och kanske besvikelse. Inte minst när vi ska ge någon positiv feedback. Hur vanligt är det inte att de positiva orden följs av ett ”MEN”? ”Du har gjort ett jättebra jobb med det här projektet, men ska din rapport verkligen se ut så där?”

Eller när vi ska framföra kritik, och använder sandwichmetoden för att linda in det negativa budskapet mellan två positiva budskap, så att vi inte ska känna oss så taskiga. ”Du vet ju att vi uppskattar dig jättemycket, men rapporten du skrev var riktigt dålig, men det var snällt av dig att baka bullar till fredagsfikat.”

Snacka om att skapa förvirring! Jag håller benhårt fast vid att beröm och kritik ska hållas isär (även om jag uppenbarligen misslyckas själv ibland). Ge rent beröm när någon gör något bra, och kritik när någon gör något mindre bra, men blanda dem inte. Annars är risken stor att den du framför ditt budskap till gör som Nalle, blir besviken och går och badar i gyttja i stället i ren protest. 

PS. När människor känner sig uppskattade och får mycket beröm, är det också lättare att både framföra och ta emot kritik när det är befogat. Tänk också på att kritik kan formuleras på olika sätt, formulera om dina klagomål till önskemål så når du fram bättre. Dvs säg vad du vill se mer av, inte mindre av. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln