Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

I förra veckan gästade jag härliga Kim Schoultz i podden "Bli din bästa version". Det blev ett roligt och spännande samtal om hur vi påverkas av vår miljö och hur du kan delegera din framgång till miljön, varför lathet kan vara något bra, att det inte räcker med mindfulness för att råda bot på den skenande psykiska ohälsan, om tacksamhet, uppskattning, livet, döden, att tillvarata dina styrkor och en massa annat.  
Nu är avsnittet ute, klicka här om du vill lyssna!  

Läs hela inlägget »

Grupptryck är toppen! (om du är i rätt grupp) Läs gärna min krönika i tidningen Sälj! Om du har svårt att läsa på bilden, klicka här för att läsa på Säljs hemsida

Läs hela inlägget »

Du har kanske, precis som jag, varit på arbetsplatser med väldigt olika arbetsmiljö. Som alla miljöer kan arbetsmiljön göra det lätt för oss att må bra, utvecklas, prestera och skapa goda resultat, eller så kan den hindra oss och hålla oss tillbaka. Vissa miljöer får oss att blomma ut, medan andra får oss att vissna. Låt mig berätta om två väldigt olika arbetsplatser jag själv har jobbat på.

I slutet av 1990-talet fick jag jobb som projektledare för en arbetsmarknadsutbildning i ett stort utbildningsföretag. När jag tackade ja till jobbet hade jag fått bilden av ett spännande arbete i en organisation som hade järnkoll på den senaste forskningen inom pedagogik och låg i framkant när det gällde att omsätta forskningen i det praktiska arbetet. Mycket handlade om att skapa en kreativ och inspirerande lärmiljö för kursdeltagarna. Eftersom jag hade en examen i pedagogik i bagaget kändes det här förstås jättespännande.

Men när jag började insåg jag snabbt att de nya moderna idéerna inte överhuvudtaget hade nått fram till den filial där jag skulle jobba. Min arbetsplats var en grå betongkoloss från 1970-talet, och det var inte bara byggnaden som var grå och tung utan hela kulturen. Stämningen var negativ och motsträvig och gubbarna som hade jobbat där sedan huset byggdes kallade alla nya idéer om att förändra miljön för ”kärringfasoner” och ”trams”. Jag är förstås fullt medveten om att kvinnor också kan vara negativa och gnälliga, men på just den här arbetsplatsen var det gubbarna som dominerade. Lokalerna såg likadana ut 1999 som de hade gjort 1970, de var så trista och inspirationsdödande att jag inte begrep hur någon stod ut med att jobba där, och ändå fanns det ingen som helst förståelse för att det kunde vara bra med förändring. När en av gubbarna en dag upptäckte att jag och min kollega hade hängt upp nya gardiner och tavlor och dessutom tagit in några stockar och grenar från skogen, ondgjorde han sig över dumheterna i över en vecka i fikarummet medan de andra gubbarna muttrade och höll med.

Förutom den allmänt negativa stämningen visade det sig dessutom att mitt kontor var en mörk liten skrubb utan fönster och att mina arbetsuppgifter skulle kunna ha utförts av i princip vem som helst. Man kunde ha plockat in någon från gatan, den utbildning och erfarenhet jag hade med mig i bagaget var helt överflödig. Jag tror aldrig att jag har känt mig så understimulerad, och det fanns ingen som helst möjlighet att ta vara på mina styrkor eller utveckla min kompetens.

Lyckligtvis var jag gravid när jag fick jobbet, så efter ett halvår kunde jag gå hem på föräldraledighet. Sedan såg jag till att skaffa ett annat jobb, och det jobbet var en radikal kontrast mot det förra.

Jag hamnade som verksamhetskoordinator i ett stort omställningsprojekt. Vi byggde upp en organisation med 50 medarbetare från grunden, drev den i två år och hjälpte under den tiden närmare 1000 personer att skaffa en ny försörjning, och sedan avvecklade vi allt när projektet var slut.

På den här arbetsplatsen rådde en helt annan stämning. En av mina kollegor sa vid något tillfälle att atmosfären kunde beskrivas som 50 procent professionalism och 50 procent galenskap. Det var glatt och uppsluppet samtidigt som alla var väldigt professionella. Det fanns en stark sammanhållning, ett tydligt gemensamt mål, alla stöttade varandra och hjälptes åt, och det var väldigt ad hoc, vi utvecklade kreativa lösningar allteftersom behoven uppstod. Vi var duktiga på att uppmärksamma och fira när något gick bra (och det gjorde det ofta). Vi gjorde också en massa tokiga och roliga saker tillsammans både på och utanför arbetsplatsen, vilket skapade en härlig gemenskap.

Själva lokalerna vi höll till i var inte särskilt mycket roligare än de jag hade haft i det förra jobbet, men det spelade inte så stor roll här, eftersom den psykosociala miljön var så bra. Och jag hade i alla fall ett fönster.

Du har säkert egna erfarenheter av arbetsplatser där du har trivts både bra och mindre bra. Vissa arbetsplatser gör så att man blir alldeles fylld av energi och längtar efter att gå till jobbet igen när helgen går mot sitt slut. Och andra dränerar en fullständigt. Vilken slags arbetsmiljö vi trivs i kan förstås variera mellan olika personer. Även om jag själv helt klart föredrog den andra miljön av de båda jag just beskrev, så kanske det skulle vara tvärtom för någon annan. För mig var det en helt perfekt miljö, jag stortrivdes, kände mig levande, växte och utvecklades. Men kanske hade någon som är mer beroende av struktur, ordning och tydliga rutiner, och som inte är så mycket för galenskaper, upplevt det som kaotiskt och oseriöst.

Vilken är den bästa arbetsmiljön du har upplevt? Vad var det som gjorde den så bra? Och hur skulle en riktigt optimal miljö se ut för dig?

Texten är hämtad ur min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv. Just nu till kampanjpris på Bokus, endast 139 kr (ord pris 179 kr). Läs mer om boken här.

Läs hela inlägget »

Med anledning av den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som träder i kraft 25 maj 2018, har jag uppdaterat min information kring integritetsskydd och behandling av personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag behandlar personuppgifter och om dina rättigheter. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: gdpr personuppgifter

Just nu har Bokus kampanjpris på "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv", endast 139 kr (ord pris 179 kr)! Perfekt sommarpresent till alla som håller på att slå knut på sig själva! Kanske till dig själv, eller till hela personalen? Du hittar boken här.

Läs hela inlägget »

Du har säkert hört begreppet ”internet memes”. Det står för koncept som får stor spridning via nätet och blir populära och omtalade. Men begreppet ”meme”, eller mem, som det heter på svenska, myntades egentligen redan på 1970-talet av den brittiska evolutionsbiologen Richard Dawkins.

Enligt hans definition är en mem en idé, ett beteende eller en stil som sprids från person till person i en familj, ett samhälle eller en kultur. Vi ser och tar in idéer från vår omgivning, vi imiterar och tar efter traditioner, vanor, sedvänjor och rutiner. Det kan handla om övertygelser, föreställningar, normer, beteenden, religiösa övertygelser och andra idéer som finns omkring oss. Vi exponeras också för en enorm mängd idéer som sprids genom olika källor till information och kunskap, till exempel böcker, reklam, internet, tidningar, TV, radio, bloggar, podcasts, filmer och musik.

Alla dessa influenser, idéer, normer och värderingar som du har omkring dig kan kallas för din memetiska miljö. Och det är en miljö som påverkar dig mycket mer än du kanske är medveten om. Ibland positivt och ibland negativt.

För några år sedan hade jag en coachingklient som var oerhört intelligent och driftig. Hon kände sig understimulerad i sitt dåvarande jobb och ville komma vidare i arbetslivet. När vi diskuterade vad hon skulle passa bäst för och trivas mest med, pekade allt mot en ledande befattning av något slag, som chef eller projektledare, där hon kunde vara med och påverka.

Men då visade det sig att hon kände ett starkt motstånd mot allt som hade med karriär, avancemang och chefskap att göra. Detta var något hon hade fått med sig hemifrån. Både hennes föräldrar och hennes syskon hade typiska arbetaryrken och starka värderingar om att man inte ska sticka ut och ta plats, att karriär är något fult och att chefer är representanter för fienden. När vi började undersöka de här orsakerna till att hon fick dåligt samvete över sina ambitioner, blev det väldigt känslosamt. Hon grät många tårar över hur hon hade anpassat sig till sina föräldrars och syskons värderingar och låtit dem påverka hennes egna val. Dessa värderingar skapade ju en stark inre konflikt, eftersom de hindrade henne att dra nytta av och vidareutveckla sina främsta styrkor. När det här blev tydligt för henne bestämde hon sig för att bryta sig loss från den här idén om att chefskap är fult och inte låta den hålla henne tillbaka.

I dag är hon chef och ansvarar för en avdelning med 20 medarbetare. Hon stortrivs och är dessutom otroligt uppskattad och får jättehöga betyg i medarbetarundersökningarna. När jag pratade med henne senast sa hon: ”Vet du Gunnel, nu känner jag äntligen att jag har hamnat på helt rätt plats. Jag önskar bara att jag hade tagit det här steget ännu tidigare!”

Häromveckan pratade jag med en annan coachingklient, som just nu står vid ett vägskäl i livet. Hennes nuvarande anställning upphör snart, och hon vill allra helst förverkliga sin dröm om att starta eget och få jobba med det hon brinner för. Hon har massor av idéer, styrkor och erfarenheter att bygga på, men tvekar ändå, mycket på grund av normerna i hennes omgivning. Hennes vänner och familj är helt oförstående. ”Hur ska du klara det här? Är det inte bättre att du skaffar ett riktigt jobb i stället? Du måste ju ha en stadig inkomst!”

Jag sa till henne att om hon vill förverkliga sin dröm, så måste hon se över sin memetiska miljö. ”Du behöver skaffa andra vänner och influenser! Umgås med människor som tror på och stöttar dig. Hitta förebilder som har gjort det du vill göra, placera dig i ett sammanhang där det ses som naturligt och fullt möjligt att leva på sin passion. Om du har andra människor omkring dig som har klarat det – då blir det också lättare att se och tro på att du själv kan klara det.

Vilka memer låter du dig själv påverkas av? Se över hur din memetiska miljö ser ut – vilka normer, värderingar, idéer och influenser omger du dig med? Och hur påverkar de din förmåga att nå dina mål eller leva ditt liv på ett sätt som känns rätt för dig? Är det dags att bryta med några av de idéer du påverkas av, och skaffa dig nya i stället?

Vill du lära dig mer? Den memetiska miljön är en av tio miljöer jag beskriver i boken ”Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arbetsliv”. I den får du massor av tips och en konkret metod för hur du kan skapa miljöer som inspirerar och lyfter dig och ger dig skjuts framåt. 
 

Läs hela inlägget »

Styrkebaserad utveckling handlar om att hitta det som fungerar bra och göra mer av det. Ibland frågar mina kunder mig saker som: ”Vi har nyss gjort en medarbetarundersökning. Ska vi alltså strunta i de delar som har fått dåligt resultat och bara fokusera på det som är bra?”

NEJ, SJÄLVKLART INTE! Att arbeta styrkebaserat innebär inte att man ska ignorera problem, bara att man angriper dem från ett annat håll. I stället för att borra ner sig i problemen och försöka hitta vad som orsakar dem och vems fel det är, vänder man på steken och funderar på vad man vill ha i stället och försöker hitta exempel på när det önskade läget redan förekommer.

Arbetsgången kan beskrivas så här:

  1. Ett problem uppstår.
  2. Gör en positiv omformulering (en ”POF”), dvs formulera om problemet till ett positivt mål. Vad är det vi vill ha i stället?
  3. Undersök vad som redan för er i rätt riktning. Leta efter goda exempel, tidigare framgångar, hur ni bär er åt när det går som allra bäst. Försök hitta bidragande faktorer och orsaker till att det går bra. Även om det är ett problem som förekommer mest hela tiden går det oftast att hitta positiva undantag, tillfällen när problemet inte är lika stort/inte lika närvarande. Vad är det som får dessa positiva undantag att uppstå?
  4. Bygg vidare på de goda exemplen/undantagen och gör mer av det som fungerar.

Så, om medarbetarundersökningen visar att ni har problem med till exempel stress ska ni naturligtvis göra något åt det. Men ni behöver inte göra en stor undersökning av varför medarbetarna är stressade och hur stressen påverkar dem. Att lägga all sin kraft på att analysera vad problemet beror på gör er bara till experter på själva problemet, men det är inte säkert att det för er närmare en lösning.

Vänd på det i stället, gör en POF och fundera på vad ni vill ha i stället. Om ni inte vill att medarbetarna ska känna sig stressade, kanske det positiva målet kan vara att ni vill skapa förutsättningar för människor att både må bra OCH prestera bra. Leta sedan efter goda exempel på situationer och tillfällen när detta redan förekommer. Låt alla medarbetare diskutera och ta fram exempel på när de har mått bra och presterat bra på samma gång, och undersök tillsammans vad som bidrog till dessa goda exempel.
Vad kan ni lära er om vad som orsakar välmående och höga prestationer? Diskutera hur kan ni tillvarata och bygga vidare på dessa insikter och göra ännu mer av det som fungerar bra.

Ett annat exempel: Om problemet är bristande samarbete, hur tror du människor känner sig om ni börjar undersöka vad det beror på och vems fel det är? Fokus på det som inte fungerar, så att människor känner sig kritiserade och utpekade, riskerar snarare att förvärra problemen. Folk tappar gnistan, går i försvar och skyller på andra.
Gör i stället en POF, så att målet blir att skapa superbra samarbete. Leta efter exempel på när samarbetet redan fungerar bra och undersök vad som bidrar till gott samarbete. Hitta sätt att bygga vidare på och göra mer av det.

För mycket fokus på det som inte fungerar riskerar att skapa en negativ atmosfär och leda till att problemen växer. Genom att i stället lyfta fram och undersöka vad ni gör när saker och ting fungerar som bäst, får ni människor att känna sig glada och stolta över allt bra de redan gör. De inser också att de redan sitter på lösningarna och att de har alla resurser som krävs. Det ger ny energi och inspiration till att göra ännu mer av det som fungerar bra.

Testa själv får du se. Lycka till!
 

Läs hela inlägget »

Kul att få medverka som gästskribent i senaste numret av Pharma Industry. Läs gärna min artikel om hur vi alla kan bidra till en god arbetsmiljö. 
Du hittar artikeln här.

PS. Texten är ett utdrag ur min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv".

Läs hela inlägget »

Har du tänkt på hur lätt det är att få andra att haka på gnäll? Och att själv dras med när andra gnäller?

Häromdagen ringde en god vän just när jag satt och var lite irriterad över en sak, och utan att tänka mig för började jag beklaga mig för honom. Han var inte sen att haka på, han bekräftade hur jobbigt det måste vara och berättade om liknande irriterande saker han själv hade råkat ut för. Och då gnällde jag vidare.

Efter en stund insåg jag hur negativt vårt samtal blev, och vände då på det. Egentligen var ju inte det jag hade irriterat mig på så farligt, och det fanns ju faktiskt positiva delar i situationen också. Men det slog mig efteråt att det faktiskt var mycket lättare att få min vän att bekräfta mitt gnäll än att haka på när jag började prata mer positivt.

Jag undrar om det här är typiskt för hur vi människor fungerar? Det är ju väl känt att vi har en dragning till det negativa och har lättare att både lägga märke till och komma ihåg negativa saker – det som på psykologspråk kallas ”negativity bias”, eller negativt filter. Kanske har vi också lättare att haka på andra när de gnäller än när de pratar mer positivt?

Vad ska man då göra åt saken? Ja, själv kommer jag i alla fall att vara extra vaksam på mitt eget beteende framöver. Självklart behöver vi ibland få beklaga oss och få sympati från andra, men jag tror också att vi behöver tänka oss för så att vi inte drar ner varandra ännu mer. Lyssna och bekräfta när någon har det jobbigt, men försök sedan föra samtalet i en mer konstruktiv riktning. Vad vill personen ha i stället? Vad vill hen se mer av (snarare än mindre av)? Vad är redan bra? Och om det inte blev som hen hade tänkt sig, vilka nya möjligheter öppnar sig då i stället?

Och när du märker att det är du själv som gnäller och drar med dig andra ner i gnällträsket, försök att skifta fokus på samma sätt då. Fundera på vad vill du lämna den andra personen med för känsla när ni avslutar samtalet? Dränerad eller inspirerad?
 

Läs hela inlägget »
Se det bästa hos andra 
Forskning inom socialpsykologin har visat på den ”självuppfyllande profetian”, att det vi tror ska hända också tenderar att bli verklighet. Ett känt exempel är Robert Rosenthals studier, där han intelligenstestade barnen i en skola och slumpmässigt lottade fram namnen på ett antal barn, som han pekade ut som de mest intelligenta. Detta ledde till att lärarna fick högre förväntningar på de utpekade ”smarta” barnen, och i slutet av läsåret visade det sig att dessa barn hade fått mycket bättre skolresultat än sina kamrater.

Om du är chef så kommer dina förutsägelser om de personer, team och organisationer som du leder troligen att förverkligas. Om du är förälder, vän eller kollega har dina förväntningar också en påverkan på de människor du har runtomkring dig. Ser du det bästa hos andra så är det också det du får mer av. Tror du det värsta om andra så är det mer av det du får. Vi får helt enkelt mer av det vi uppmärksammar. Uppmärksamma det goda och lägg inte så mycket energi på småfel.

Självklart ska du framföra kritik om någon gör allvarliga fel eller beter sig riktigt illa. Men fokusera mer på det som fungerar än det som inte fungerar. Se det dina kollegor och medarbetare gör rätt och bra och förstärk det du vill se mer av genom att uppmärksamma och berömma det. Ofta ger det bättre resultat att förstärka det goda än att klaga på det negativa. Om stämningen på arbetsplatsen i grunden är uppskattande, uppmuntrande och vänlig, blir det också lättare att både ge och ta emot kritik när det är befogat.

Förvandla klagomål till önskemål
Tänk också på att kritik kan formuleras på olika sätt. Ett bra sätt är att förvandla dina klagomål till önskemål; berätta vad du vill se mer av, snarare än mindre av.

Utgå ifrån att andra har goda avsikter
Vi är alla hjältar i våra egna historier. När jag gör något som blir tokigt eller fel, så vet jag ändå att jag hade goda avsikter, att jag inte menade något illa. Men när någon annan klantar till det eller gör något som drabbar oss negativt, har vi en tendens att tro att personen ifråga är illvillig och gör det med flit. Försök att i stället utgå ifrån att andra människor, precis som du själv, oftast har goda avsikter och vill väl. Även om det ibland blir fel, är det faktiskt ganska sällan vi vill varandra illa.

Till sist: Ge dig själv lite uppskattning!
Hur ofta berömmer du dig själv i slutet av en dag för allt du har gjort bra och är nöjd med? Och hur ofta suckar du över det du inte hann med? Hur ofta uppskattar du dina egna styrkor och hur ofta fokuserar du på dina misslyckanden eller svagheter? Bli din egen bästa vän, den som ser styrkorna och allt det goda du gör. Uppmärksamma och fira dig själv så ofta du kan!
 
Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter