Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

2017 > 01

När jag berättar att jag jobbar med och föreläser om styrkebaserad utveckling, tror många att det bara handlar om att se det som är positivt och bra och att strunta i problemen, att bara ge beröm och aldrig kritik. Men det är helt fel!

Styrkebaserade metoder ignorerar inte problem eller låtsas att de inte finns, de angriper dem bara från ett annat håll. I stället för att gräva ner sig i problemen och leta efter orsakerna till det som är dåligt, vänder man på det hela och funderar över hur det önskade läget ser ut och vad som orsakar framgång.

Om en arbetsplats t ex har problem med bristande samarbete, skulle problembaserad utveckling handla om att undersöka orsakerna till det dåliga samarbetet och analysera konsekvenserna av att det fungerar så dåligt.

Styrkebaserad utveckling utgår också från samma problem, men där är man inte så intresserad av att gräva vidare i problemet utan letar i stället efter de goda exemplen, undantagen, de tillfällen då samarbetet har fungerat lite bättre, eller åtminstone mindre dåligt. Vad var det som bidrog till att de här undantagen inträffade? VEM gjorde VAD som ledde till ett bättre samarbete? Vad kan vi lära oss av det som vi kan bygga vidare på och göra mer av?

Vilket angreppssätt tror du får människor att känna sig mest engagerade i att bidra till en lösning?
 

Läs hela inlägget »

Du har säkert stött på den allra vanligaste formeln för förändringsarbeten; 3333. Den innebär att:

  • Ledningsgruppen ägnar 3 månader åt att arbeta fram en ny strategi.
  • Sen ägnar de 3 dagar åt att sätta in mellancheferna i planen.
  • Mellancheferna ägnar 3 timmar åt att informera alla medarbetare.
  • Och sen ägnas 3 år åt att hantera förändringsmotstånd….


I traditionellt förändringsarbete ses ledningen (gärna kompletterad med externa konsulter) som experter på verksamheten. ”Vi kommer på något smart och sen sätter vi ihop en stor kommunikationskampanj och rullar ut den i organisationen.” Problemet är att man då rullar över människor, i stället för att få dem med sig.

I inkluderande förändringsmetoder, som Appreciative Inquiry (AI), ser man i stället alla anställda som experter på verksamheten. I AI bjuds ALLA de människor vars framtid det handlar om in att vara en del av processen. Alla som påverkas av förändringarna involveras i att tillsammans skapa framtiden. På så sätt tillvaratas den samlade kompetensen hos alla som arbetar på olika nivåer i verksamheten, alla erfarenheter och idéer värdesätts och alla får vara med och påverka.

Det behöver inte bara vara de anställda som bjuds in utan även andra intressenter kan involveras i arbetet. I en skola är det t ex klokt att ha med inte bara lärare, ledning och administrativ personal utan även elever i förändringsarbetet.

Det är ganska stor skillnad på att vara ”i samtalet” snarare än ”kommunicerad till”. Att involvera alla berörda redan från början gör att förändringsmotståndet uteblir. Alla är med på tåget redan från start, alla har fått bidra i processen och det gör att implementeringen går fort.

En annan viktig aspekt som skiljer Appreciative Inquiry från traditionella förändringsmetoder är att AI har ett positivt/uppskattande fokus. En av utgångspunkterna i AI är att de frågor vi ställer avgör vad vi upptäcker, de skapar vår bild av världen och de avgör vad människor i organisationen tänker på, pratar om och lär sig om. Mänskliga system – individer, grupper, organisationer, samhällen och familjer – rör sig i riktning mot det de studerar. I stället för att leta efter problem att åtgärda, letar man i AI efter det man vill se mer av; de goda exemplen, det som fungerar bra, det som bidrar till att man ibland lyckas extra bra. Att tillsammans lyfta fram och utforska allt det man redan gör bra och vad som kännetecknar verksamheten när den fungerar som allra bäst, skapar en härligt positiv stämning, stolthet, glädje och engagemang. Det bidrar också till en mängd kreativa idéer för hur man kan ta vara på sina styrkor och framgångsfaktorer och tillsammans utveckla verksamheten vidare.

Vill du veta mer om hur du kan använda AI i din verksamhet för att skapa positiv och bestående utveckling? Välkommen att höra av dig.
 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter