Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

En av de metoder jag inspireras av, berättar om i mina föreläsningar om styrkebaserad utveckling och använder i mina styrkebaserade workshops är Appreciative Inquiry (AI). AI är inte bara en metodik, det kan också ses som en filosofi för framgångsrikt förändringsarbete. Här vill jag dela med mig av de fem grundläggande principerna i AI, principer vi kan ha nytta av både i jobbet och privat.

1. Den konstruktionistiska principen
Den här principen brukar sammanfattas med att ”words create worlds”. Vi ser den värld vi beskriver, inte tvärtom. Vår verklighet skapas i samtal med andra. Det är vårt språk, våra ord, våra beskrivningar, som formar och skapar vår egen verklighet och sanning. Om till exempel samtalen under era möten eller fikaraster i huvudsak handlar om problem, irritationsmoment och upplevda orättvisor, skapar det er bild av er arbetsplats. Om samtalen i stället är fyllda av upplyftande historier om saker som har gått bra och allt ni är stolta över eller tacksamma för, kommer ni att uppleva er arbetsplats på ett helt annat sätt.

2. Samtidighetsprincipen
Frågor skapar förändring, och detta sker simultant – i samma ögonblick som du ställer en fråga startar också en förändring. Den allra första frågan anger vilken riktning ett samtal och en förändring tar. Jag åker en del taxi i jobbet, och jag brukar ibland roa mig med att inleda samtalet med chauffören med frågan: ”Vad är det bästa som har hänt dig idag?” Ofta blir den första reaktionen förvåning, men sen brukar jag få höra de mest upplyftande berättelser, som inspirerar både mig och chauffören som berättar dem. Frågorna avgör vad vi finner – ”som man frågar får man svar”. Så innan du ställer din första fråga, fundera över vilken riktning den pekar mot – kommer den att lyfta dig och den du pratar med eller sänka er?

3. Den poetiska principen
Det du fokuserar på växer. En organisation kan ses som en ofärdig bok vars handling hela tiden utvecklas – berättelsen skapas gemensamt av alla i organisationen. Precis som med poesi och annan litteratur, kan vi också välja vilka delar vi fokuserar på och hur vi tolkar, berättar och återberättar det som sker. Om du undersöker vad som inte fungerar, varför det inte fungerar och vems fel det är, kommer du att påverka handlingen i en viss riktning. Om du i stället frågar om hur det önskade läget ser ut, vad som redan fungerar bra och hur man bär sig åt när man lyckas som allra bäst, då kommer boken att ta en mer positiv riktning. Fokusera på det ni vill ha mer av, inte mindre av.

4. Principen om förutseende
Bilder inspirerar till handling. När vi har en vision, en dröm, en positiv bild av framtiden, är vi mer benägna att också agera positivt och röra oss mot vår vision. Ju mer positiv och hoppfull bild vi har av framtiden, desto mer positivt blir vårt agerande i dag. Ofta är ”bilden” kanske snarare en berättelse, en beskrivning av det önskade läget. Oavsett vilket, se till att den väcker känslor. En vision som handlar om att ”bli den bästa och mest trivsamma arbetsplatsen att jobba på i hela vår bransch” är troligen mer inspirerande än en framtidsbild som handlar om att ”företaget ska göra XX miljoner i vinst under det kommande räkenskapsåret”.

5. Den positiva principen
Positiva frågor leder till positiv förändring. När vi är i ett positivt känslotillstånd blir vi mer kreativa, ser fler lösningar och möjligheter, lär oss saker lättare och samarbetar bättre med andra. Professorerna Gervase Bushe och Graeme Coetzer hävdar att ju mer positiva frågor vi ställer, desto mer effektiv och bestående blir förändringen. Att ställa frågor t ex om när man har lyckats göra kunderna supernöjda kommer att inspirera till fler positiva handlingar än om vi ställde frågor om när kunder har varit missnöjda. Människor som känner sig stolta, glada och inspirerade kommer naturligtvis att bidra mer till en positiv utveckling än människor som känner som rädda, osäkra, kritiserade eller misslyckade.

Hoppas dessa 5 principer kan inspirera dig också, både i jobbet och privat!
 

Läs hela inlägget »

Har du varit, eller är, i ett parförhållande? Kommer du ihåg hur det var i början, när ni först lärde känna varandra? Hur nyfiken du var på din nya kärlek, hur du ville veta allt om honom/henne, och hur fantastisk du tyckte att din partner var? Om du är i ett förhållande just nu – är du fortfarande lika nyfiken?

Av någon anledning tycks många av oss tappa den där nyfikenheten efter ett tag och anta att vi vet allt som finns att veta om vår partner. Men människor förändras! Hela tiden. Så även din partner. Kanske inte i den riktning du hade hoppats på, eller försökt åstadkomma, men de förändras i alla fall. Försök plocka fram den där nyfikenheten igen och se vad som händer – kanske leder det till att ert förhållande får en nystart och blir ännu bättre.

Var också nyfiken på andra människor. När jag gick min coachutbildning fick jag bland annat lära mig ”15 coaching proficiencies”, 15 saker en professionell coach skulle göra, utvecklade av coachingens fader Thomas Leonard. Att försöka komma ihåg och använda alla 15 på samma gång var fullständigt omöjligt, så jag bestämde mig för att fokusera på två eller tre av dem i taget. Mina absoluta favoriter kallades ”Navigera via nyfikenhet” och ”Njut helhjärtat av klienten”. Jag upptäckte att om jag bara fokuserade på att göra dessa två, så lyfte mina coachingsamtal – såväl som andra samtal – till helt nya höjder. Människor älskar när andra är nyfikna på dem. Och ännu mer älskar de att känna att den person de pratar med verkligen uppskattar och njuter av att prata med dem.

Testa själv i dina samtal och möten framöver. Tänk ”nu går jag in i det här samtalet med nyfikenhet och uppskattning”, och se vilken effekt det får.
 

Läs hela inlägget »

Så här i början av ett nytt år är det många som sätter mål och planerar för allt de vill uppnå under det kommande året. Om det fungerar för dig – jättebra! Men rikta inte all din uppmärksamhet framåt, på hur bra allt ska bli när du väl har lyckats nå dina mål, utan fundera också på hur du kan uppskatta och glädjas åt det som redan är, här och nu.

Karl Pillemer, forskare på Cornell University, tillbringade fem år med att intervjua över tusen äldre amerikaner om deras viktigaste lärdomar efter att ha levt ett långt liv. Ett av de vanligaste livsråden de gav sammanfattar Pillemer som att vara ”lycklig trots att”, snarare än ”lycklig om bara”.

Många yngre människor söker lyckan i framtiden och tror att de ska bli lyckliga bara vissa villkor uppfylls: Bara jag lyckas gå ner 10 kg i vikt, bara jag får ett nytt jobb, bara jag hittar en partner, om jag bara tjänar lite mer pengar… – då blir jag lycklig. Eller om allt dåligt försvann: Om jag bara slapp min hemska chef, min griniga partner, mina trista arbetskamrater, min tråkiga bostad, min fula näsa… - då skulle jag vara lycklig.

Men den äldre generationen har förstått att lycka, det handlar om att ta vara på livets alla små glädjeämnen här och nu, trots att allt kanske inte är som man hade önskat. De förnekar inte problemen, men låter dem heller inte komma i vägen för lycka och tillfredsställelse. Du kan vara ”lycklig trots att” alla delar av livet inte är toppen.
Samma inställning har forskare upptäckt hos människor med hög resiliens, dvs förmåga att hantera och återhämta sig snabbt efter svåra händelser. Ingen lever sitt liv i ständig lycka och harmoni – livet går upp och ner för oss alla och kriser och lidande är en normal del av livet. Men de som klarar sig igenom motgångar bäst är de som har något som kallas emotionell komplexitet. 

Detta innebär att de ser ljuspunkterna också i svåra situationer. De förnekar inte det negativa, men försöker balansera upp det med det positiva som oftast också finns där. De blir lika ledsna, bekymrade, arga, upprörda, oroliga eller besvikna som alla andra, men samtidigt har de också positiva känslor. Du kan till exempel ha ont i ryggen samtidigt som du också njuter av att klappa en hund i ditt knä. Det onda tar inte ut det goda. 

Så ett råd från mig: Sätt gärna upp mål för framtiden, men kom ihåg att också njuta av och uppskatta allt du redan har, även om inte allt är toppen. Livet är sällan bara toppen, det är något vi får acceptera. Var ”lycklig trots att” snarare än att tänka att du ska bli ”lycklig om bara”.

Jag önskar dig ett riktigt gott 2019!
 

Läs hela inlägget »

Tidningen Affärsstaden publicerade ett fyra sidor långt reportage om mig i senaste numret, jag fick dessutom äran att pryda omslaget.  Läs artikeln online här.

Läs hela inlägget »
Etiketter: affärsstaden media

Häromdagen gästade jag ett av mina favoritprogram på radio; Nordegren & Epstein i P1. Här kan du lyssna på intervjun som handlade om svåra samtal, på jobbet och privat. 

Läs hela inlägget »

Nästa gång du åker hem från jobbet och börjar fundera över den där lilla grejen du misslyckades med, presentationen som gick så där, eller mötet där du borde ha stått upp mer för dig själv men i stället lät dig köras över – bromsa dig själv! Fundera på vad du kan lära dig av misstaget och släpp det sedan.

Skifta sedan fokus till vad du har gjort bra under dagen. Förmodligen har du gjort betydligt mer rätt än fel. Välj ut några av de saker som har gått bra och fundera på varför de gick bra. Vad gjorde du egentligen som orsakade framgången? Och kom ihåg, det behöver inte vara några spektakulära framgångar, det räcker att du löste en uppgift enligt plan eller betedde dig på ett sätt du känner dig nöjd med. Reflektera en stund över vad som bidrog till att det gick så bra, vilka beteenden eller strategier du använde dig av. Till slut, fundera över vad du kan lära dig av detta. Vad kan du ta med dig och ha nytta av nästa gång du hamnar i en likadan situation?

Kom ihåg att ge dig själv uppskattning och bekräftelse för allt du gjorde bra! Sträck på dig, ge dig själv en klapp på axeln och säg några uppskattande ord till dig själv, gärna högt, men om du sitter på bussen eller tunnelbanan kanske du föredrar att göra det tyst.

Ett av de roligaste sätten att ge sig själv uppskattning och fira något man lyckats med hörde jag av en deltagare på en av mina föreläsningar. Han berättade att han brukar ta ett ärevarv runt kontoret när något har gått lite extra bra. Jublande och med händerna uppsträckta mot taket springer han ett varv förbi kollegorna. Jag gissar att det gör inte bara honom själv glad, utan att det även smittar av sig på hans arbetskamrater. 
 

Läs hela inlägget »

Häromveckan gästade jag Gott Liv Podden i ett samtal om hur du kan ta hjälp av din miljö om du vill leva mer hälsosamt.
Lyssna här (14 minuter).

Läs hela inlägget »

Här kan du se en 16 minuters version av min föreläsning "Låt miljön göra jobbet!" filmad på Möteskulturdagen i Lund 12 oktober 2018. Föreläsningen bygger på min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv". 

Läs hela inlägget »

Under mina föreläsningar brukar jag låta deltagarna göra en övning kallad ”Uppskattande intervju”, där de ska intervjua varandra om något de har gjort bra den senaste tiden. Det är slående (och ganska sorgligt) hur ofta deltagarna har svårt att komma på något de har gjort bra. Hur kan det vara så svårt? De flesta av oss gör ju massor av bra grejer varenda dag! Vi gör mycket mer rätt än fel, men ändå är det felen som fastnar i minnet.

Det som ställer till det för oss är det som på psykologspråk kallas ”negativity bias”, eller vårt negativa filter. Våra hjärnor är genetiskt programmerade att hålla koll på hot, risker och faror. De av våra förfäder som bara lallade runt på savannen och tänkte positivt blev inte särskilt långlivade, det var de som var vaksamma och riskmedvetna som överlevde och förde sina gener vidare. Så vi kan tacka (?) evolutionen för vår dragning till det negativa. Enligt neuropsykologen Rick Hansen är våra hjärnor som kardborreband för negativa händelser, men som teflon för positiva. När något negativt händer dig, lagras det direkt i ditt långtidsminne. Men när det händer något positivt, måste du aktivt tänka på det i minst 12 sekunder för att det överhuvudtaget ska föras över till långtidsminnet. Annars glider det bara ur minnet, som ett stekt ägg ur en teflonpanna.

Och hur många brukar ägna minst 12 sekunder åt att tänka på sådant de har gjort bra? Brukar du göra det? Eller lägger du det bara åt sidan, drar en lättnadens suck och tänker ”skönt, jag klarade det”, och springer vidare till nästa utmaning? Samtidigt som du kan ägna dagar, kanske till och med veckor, åt att älta dina misstag och misslyckanden…? Ja, då är det ju inte så konstigt att det är svårt att komma på saker du har lyckats med.

Lösningen: Sluta älta dina misslyckanden och börja i stället älta dina framgångar! När du åker hem från jobbet, släpp den där enstaka lilla negativa händelsen och fundera i stället på vad du har gjort bra, och inte minst, varför det gick så bra. Hur bar du dig åt? Och vad kan du lära dig av det, som du kan ha nytta av i liknande situationer i framtiden? Att älta dina framgångar är ett perfekt sätt att dels lära dig vad som orsakar framgång, snarare än vad som orsakar misslyckanden, dels att boosta dig själv och lagra in en massa positiva saker i långtidsminnet. Prova själv!

Vill du lära dig mer om hur du kan motarbeta teflonhjärnan? Vill du bli bättre på att tillvarata styrkor och framgångar, i stället för att fastna i brister och misslyckanden? Just nu har både Bokus och Adlibris specialpris på den nya utgåvan av min bok "Släng problemglasögonen". 
Länk till Bokus (119 kr)
Länk till Adlibris (129 kr)
 

Läs hela inlägget »

Häromdagen, när jag hittade kantareller under min skogspromenad, kom jag att tänka på när jag för flera år sedan tränade min hund Nalle i kantarellsök. Vi gick först en kurs och sen tränade vi vidare på egen hand. Jag var väl inte så jätteambitiös, vi kom aldrig längre än till att jag hittade kantarellerna först, ropade på Nalle och sa ”Var är kantarellerna?”. Sen skulle han nosa rätt på dem och så fort han satte nosen mot en kantarell skulle ha få belöning.

Nalle tyckte att det här var en jättekul aktivitet, ända tills jag vid ett tillfälle sabbade den. Till saken hör att Nalle var van att alltid sätta sig fint när jag tog fram en Frolic. Så varje gång jag berömde honom och skulle ge honom Frolic åkte rumpan ner. Och var satte han sig då? Jo, rakt på de dyrbara kantarellerna förstås! Och vad gjorde jag? Jo, direkt efter att jag hade hojtat ”Braaaa!” med glad röst och en Frolic i handen, skrek jag ”Neeeeej!” med inte fullt så glad röst, och knuffade bort honom från kantarellerna. Det här blev ju väldigt förvirrande och tråkigt för Nalle, så i sin besvikelse lufsade han iväg och hittade en stor gyttjepöl att bada i istället. Matte var knäpp och gyttjebad var mycket roligare.

Jag tänker att vi ofta beter oss likadant mot andra människor som jag gjorde mot Nalle. Vi ger dubbla budskap och skapar förvirring, missförstånd och kanske besvikelse. Inte minst när vi ska ge någon positiv feedback. Hur vanligt är det inte att de positiva orden följs av ett ”MEN”? ”Du har gjort ett jättebra jobb med det här projektet, men ska din rapport verkligen se ut så där?”

Eller när vi ska framföra kritik, och använder sandwichmetoden för att linda in det negativa budskapet mellan två positiva budskap, så att vi inte ska känna oss så taskiga. ”Du vet ju att vi uppskattar dig jättemycket, men rapporten du skrev var riktigt dålig, men det var snällt av dig att baka bullar till fredagsfikat.”

Snacka om att skapa förvirring! Jag håller benhårt fast vid att beröm och kritik ska hållas isär (även om jag uppenbarligen misslyckas själv ibland). Ge rent beröm när någon gör något bra, och kritik när någon gör något mindre bra, men blanda dem inte. Annars är risken stor att den du framför ditt budskap till gör som Nalle, blir besviken och går och badar i gyttja i stället i ren protest. 

PS. När människor känner sig uppskattade och får mycket beröm, är det också lättare att både framföra och ta emot kritik när det är befogat. Tänk också på att kritik kan formuleras på olika sätt, formulera om dina klagomål till önskemål så når du fram bättre. Dvs säg vad du vill se mer av, inte mindre av. 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter