Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

2015 > 09

Jag pratar ofta om vikten av att ha mer positiv än negativ kommunikation, både på jobbet och hemma. Mängder av forskning visar att för att vi människor ska må riktigt bra, blomstra och prestera på topp, behöver vi vara i en positiv miljö. En miljö där vi känner oss värdefulla, uppskattade och stolta.

Faktum är att vårt sätt att kommunicera med varandra och vilka ord vi väljer att använda påverkar oss mer än vad vi kanske tror.

Jeffrey Hausdorf och Becca Levy har studerat hur äldre människor påverkas av att utsättas för negativa respektive positiva ord. De lät en grupp äldre tillbringa några minuter med att göra ett datorbaserat test för reaktionstid. Under tiden de genomförde testet exponerades deltagarna för olika ord, som bara visades under 70 millisekunder. Så kort tid att deltagarna inte lade märke till dem, men tillräckligt för att orden skulle registreras av deras undermedvetna.

Hälften av de äldre exponerades för negativa ord som ”senil”, ”glömsk” och ”sjuklig”. Den andra hälften exponerades för positiva ord som ”klok”, ”skarpsinnig” och ”skicklig”.

Försöket gav ett flertal effekter. De som hade utsatts för negativa ord gick långsammare efteråt, presterade sämre på ett efterföljande minnestest och undervärderade sina egna förmågor. När de gavs ett antal matteproblem att lösa reagerade de som exponerats för negativa ord med tydliga stressymptom, medan de som fått positiva ord seglade igenom uppgifterna utan några som helst tecken på stress.

Efter försöket frågade Levy deltagarna om de skulle efterfråga en dyr men potentiellt livräddande medicinsk behandling om de visste att de annars skulle dö inom en månad. De som hade exponerats för positiva ord tackade nästan alla ja till behandlingen, men merparten av de som exponerats för negativa ord avböjde behandlingen. De reaktioner som omedvetet triggades igång av de negativa orden tycktes ha minskat deras livsvilja.

Den här typen av försök har inte bara gjorts på äldre, utan på människor i alla åldersgrupper. Och om vi påverkas så mycket av ord som vi inte ens hinner uppfatta, hur mycket påverkas vi då inte av de ord som vi hör och är medvetna om? Om vi pratar mest om problem, svagheter, brister och misslyckanden på jobbet, eller hemma, så att vi skapar en negativ atmosfär och gör människor uppgivna och modfällda - hur ska vi då någonsin kunna uppnå goda resultat?

Fundera över vilka ord ni använder på din arbetsplats. Och utanför jobbet, bland dina vänner eller i din familj. Finns det andra ord som du skulle vilja använda lite oftare? Hur kan du bidra till att lyfta de människor du har omkring dig, så att de känner sig stärkta och uppskattade?
 

Läs hela inlägget »

Händer det att du efter en fest ältar något du sa, som i efterhand lät jättekorkat, okänsligt eller bara fel? Kanske till och med så att du glömmer hur rolig festen var i övrigt? Efter utvecklingssamtalet på jobbet, grunnar du mer på den lilla dosen negativ feedback du fick än på alla lovord chefen öste över dig? När dina barn kommer hem med sina betyg – ger du automatiskt mer uppmärksamhet till de dåliga betygen än till de bra?

Lugn, du är i gott sällskap! Vi människor har en nedärvd naturlig tendens att fokusera mer på negativa saker än positiva. På psykologspråk kallas det ”negativity bias”, och förklaringen till denna dragning till det negativa tycks finnas i evolutionen.

I människans begynnelse var det förenat med livsfara att inte vara uppmärksam på risker i omgivningen. ”Är det en tiger som rör sig där i buskarna? Nej, det är säkert ingen fara, jag chansar och går förbi!” Inte smart, fem sekunder senare är det tack och god natt.

De av våra förfäder som bara gled runt och tänkte positivt blev inte särskilt långlivade. Det var de oroliga och vaksamma, de som hela tiden hade koll på hot och faror, som överlevde och skickade sina gener vidare. Gener som vi bär med oss än idag, och som gör att vi är mycket mer uppmärksamma på problem, brister, risker och misslyckanden än på framgångar, glädjeämnen och ljuspunkter.

Neuropsykologen Rick Hanson menar att ”våra hjärnor fungerar som kardborreband när det gäller negativa upplevelser och som teflon när det gäller positiva upplevelser”.

Negativa stimuli skapar mer aktivitet i hjärnan än positiva stimuli. Vi är också bättre på att lägga märke till negativa saker. Det har visat sig t ex i studier där försökspersonerna får titta på en mängd ansikten - det är de arga ansiktena de upptäcker först, före de glada. Negativa händelser lagras dessutom snabbt i ditt långtidsminne, men när det gäller positiva händelser måste du aktivt tänka på dem i minst 12 sekunder för att de ska skickas över till ditt långtidsminne. Annars halkar de ur minnet, precis som ett stekt ägg glider ur teflonpannan.

Hur ska vi göra då för att skapa en bättre balans, så att vi inte sugs ner av allt negativt?

Ja, självklart ska vi inte ignorera allt som är negativt eller försöka tvinga oss att aldrig tänka en negativ tanke. Men det kan vara bra att vara medveten om hur våra hjärnor fungerar, så att du kan försöka balansera upp den här dragningen åt det negativa genom att medvetet också rikta ditt fokus mot allt som faktiskt är rätt och bra.

Se dig själv som en guldgrävare. Leta aktivt efter guldkornen bland allt grus i pannan och gläd dig åt varje litet guldkorn du hittar. Ta upp, putsa och beundra varje liten bit guld en stund innan du går vidare. Lägg inte så mycket vikt vid gruset, sila bara bort det och låt det försvinna. Njut av och fira dina framgångar, vältra dig en extra stund i sådant som går bra, uppskatta allt som är vackert, gott och bra runtomkring dig. Håll dina positiva upplevelser i medvetandet i minst 12 sekunder, så att du fyller långtidsminnet med minst lika mycket positivt som negativt. Ge inte teflonhjärnan en chans att låta guldkornen halka ut!
 

Läs hela inlägget »

Fundera ett ögonblick på något som du skulle vilja utveckla hos dig själv.

Vad tänkte du på? Något du är dålig på idag, dvs en svaghet? Eller något du redan är ganska bra på, men vill träna upp och bli ännu bättre på, dvs en styrka?

Jag brukar ställa den här frågan när jag föreläser, och det är alltid en majoritet som uppger att de tänkte på en svaghet. Är inte detta ganska fascinerande? Så fort vi hör ordet utveckla, så kopplar vår hjärna det automatiskt till svaghet. Ja, vi har ju faktiskt till och med döpt om svagheter till ”utvecklingsområden”. Styrkor däremot, de finns ju redan där, så dem behöver vi inte ägna så mycket uppmärksamhet och tid åt. Eller?

Många av oss tänker nog att vi har vårt största utrymme för utveckling där vi har våra svagheter. Det antagandet vilar i sin tur på ett annat antagande, nämligen att vi alla kan bli ungefär lika duktiga på vad som helst.

Men när Gallup studerade vad världens mest framgångsrika chefer har gemensamt, fann de att dessa chefer tänker precis tvärtom. De utgår ifrån att varje individ har unika och ofta bestående talanger, och att vi har vårt största utrymme att växa där vi har våra styrkor. Det är bara genom att bygga vidare på och utveckla våra styrkor som vi kan blir riktigt mästerliga inom ett område, aldrig genom att åtgärda våra svagheter. Att bara åtgärda svagheter kan inte ens kallas för utveckling, menar Gallup, det är snarare skadebegränsning. Och det måste vi självklart ägna oss åt ibland, åtminstone om våra svagheter ligger i vägen för goda prestationer. Men lägg inte mer tid än nödvändigt på svagheterna – det räcker att få upp dem på en okej nivå.

Vilka styrkor har du själv? Ett sätt att ta reda på dina styrkor är att göra gratistestet ”VIA Survey of Character Strengths” som finns på www.authentichappiness.org. Det är utvecklat av två ledande professorer i psykologi. Du kan också fundera på vad du var bra på redan som barn, vad du ofta får beröm för, vad du tycker är riktigt roligt eller vad du har haft lätt för att lära dig – allt detta brukar signalera att det handlar om en styrka. Och så kan du förstås fråga din omgivning vilka styrkor de ser hos dig.

Viktigast av allt när du väl känner till vilka dina styrkor är: Se till att använda dem mer och hitta sätt att utveckla dem vidare!

Fundera också över vilka styrkor som finns i din arbetsgrupp eller organisation. Hur kan ni bäst tillvarata varje individs unika styrkor? Det har visat sig att de organisationer som är bäst på att ta vara på sina medarbetares styrkor har högre produktivitet, högre kundnöjdhet och lägre personalomsättning än andra. Det finns alltså stora vinster att göra på att skifta fokus från att åtgärda svagheter till att bygga på styrkor, även på organisatorisk nivå.

Varför inte börja redan idag? 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter