Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

2016 > 04

Brukar du tänka negativa, självfördömande tankar om dig själv? Ofta tar vi våra tankar på alldeles för stort allvar, vi snärjs in i dem, fastnar i dem och låter dem dominera hela vårt medvetande och styra vårt agerande.
 

  • Prova att under 10 sekunder upprepa tyst för dig själv ”jag är helt hopplös” (eller något annat du brukar säga till dig själv, t ex ”jag är korkad/misslyckad/en looser/jag kommer aldrig att klara det…).

    Hur kändes det?
     
  • Testa en annan tanke nu, upprepa på samma sätt under 10 sekunder tyst för dig själv ”jag är en banan”.

    Kändes det annorlunda? Varför då? Båda tankarna är ju just tankar – bara en samling ord/bokstäver!


Inom terapiformen ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kallas fenomenet när vi fastnar i våra tankar för ”fusion”. I ACT förespråkas inte att du ska kämpa emot negativa tankar och känslor, eller byta ut dem mot positiva. I stället bör du acceptera att negativa tankar och känslor är en del av livet, men träna dig att inte fästa så stor vikt vid dem. Målet är att du ska kunna distansera dig, att lägga märke till dina tankar och låta dem komma och gå utan att bli uppslukad av dem, att inse att tankar inte är ”sanningen” utan bara ord, bokstäver eller bilder.

Att kunna separera sig själv från sina tankar kallas för ”defusion”, och bananövningen här ovan är en av många tekniker man kan använda.

Här är en annan teknik du kan testa:

  • Upprepa din självfördömande, negativa tanke (i formen ”Jag är….”) tyst för dig själv i 10 sekunder.
  • Sjung sen, tyst inuti ditt eget huvud, eller högt om du är någonstans där det fungerar, din negativa tanke till melodin av ”Ja, må han leva”.
  • Du kan också testa att upprepade gånger uttala tanken högt med fånig röst (typ Kalle Anka eller någon annan seriefigur) eller i slowmotion, t ex ”Jaaaaaaag äääääääääääärrrr hooooooooooopplööööööööööööööös”.
  • Om du vill kan du lägga till rörelse, samtidigt som du sjunger din tanke står du på ett ben och flaxar med armarna.
     

Hur kändes det? Fick du en känsla av mer distans till tanken?

Nästa steg i ACT är att fundera över vad som är viktigt för dig och hur du vill leva ditt liv. När dina självfördömande tankar dyker upp, fundera då över om dessa tankar är till nytta för dig. Det viktiga är inte om tanken är sann eller inte, utan snarare om den är ändamålsenlig och hjälper dig att leva det liv du önskar.  ”Om jag låter den här tanken styra mitt beteende, vart tar den mig då?” ”Är det här en tanke som hjälper mig att vara den jag vill vara och att leva det liv jag vill leva?”

Om du bestämmer dig för att låta ditt agerande styras av dina innersta värderingar i stället för att fösas runt av dina negativa, självfördömande tankar och känslor – då har du kommit en bra bit på väg!
 

Läs hela inlägget »

Har du upplevt hur svårt det är att stå emot när någon ler varmt och genuint mot dig? Innan du vet ordet av har ditt eget ansikte spruckit upp i ett leende. Och när en obekant person på tåget gäspar, visst har du då gjort detsamma? Har du varit med om att du har tittat på ett TV-program där någon till exempel springer in i en dörr eller får något kastat i ansiktet, och att du då har ropat ”aj” och fört upp händerna mot ditt eget ansikte?

I slutet av 1990-talet upptäckte en grupp italienska forskare de s k spegelneuronerna i våra hjärnor – specialiserade hjärnceller som faktiskt känner av och sedan härmar en annan persons känslor, kroppsförnimmelser och handlingar. Tack vare dessa spegelneuroner är våra känslor oerhört smittsamma. Och ofta leder dessutom de härmade känslorna till härmade handlingar.

En studie visade att när tre främlingar möts i ett rum, överför den person som visar starkast känslor sitt humör till de andra inom ett par minuter.

I en annan studie fick deltagarna uppgifter att utföra i grupper. I hälften av grupperna fick en av deltagarna hemliga instruktioner att vara tydligt positiv. Forskarna videofilmade gruppernas möten, registrerade deltagarnas känslor före och efter och utvärderade prestationer. Resultatet? När den positiva gruppmedlemmen kom in till mötet smittade hans eller hennes goda humör omedelbart av sig på övriga. De grupper som smittats med positivitet hade bättre samarbete, färre konflikter och bättre prestationer, både individuellt och för gruppen som helhet.

På motsvarande sätt har studier av idrottslag visat att det räcker med en glad och positiv spelare för att smitta hela lagets humör, och att ju bättre humör laget är på, desto bättre spelar de.

Tänk vilken nytta detta kan bidra med i organisationer! Och motsatt, eftersom negativa känslor smittar minst lika mycket som positiva. Forskare har lagt märke till att känslor sprids så mycket i organisationer att varje arbetsplats utvecklar sin egen gruppkänsla och med tiden ”känslonormer”, som förökar sig och förstärks genom de anställdas beteenden. En arbetsplats som lider av negativa, förgiftade känslonormer är ingen trevlig arbetsmiljö att vistas i, och det ekonomiska resultatet blir förstås också lidande.

Testa själv att sprida positiv smitta till människor i din omgivning! Le vänligt mot en främling du möter i hissen, på bussen eller i affären, kombinera gärna med ett glatt ”Hej!”. Prova att ha en extra positiv inställning under ett möte på jobbet, se om du kan smitta dina kollegor med din positivitet och hur det i så fall påverkar mötet. Le lite extra mot din familj och se vad som händer!

Lycka till!

Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter