Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

2017

Så här runt nyår är det många som avger nyårslöften. De allra flesta av dessa löften blir inte så långlivade, 80% av alla nyårslöften bryts enligt en studie av FranklinCovey.

Varför är det så svårt att stå fast vid beslutade förändringar? Förklaringen ligger i att de flesta har fel taktik, de förlitar sig helt på sin egen viljestyrka, motivation och självdisciplin. Det kan säkert fungera för vissa, riktigt disciplinerade och målmedvetna personer, men problemet är att viljestyrka är en begränsad resurs. Ju mer du använder den, desto svagare blir den. Och ju svagare den blir, desto lättare att ge upp och återfalla i gamla vanor.

Så vad är knepet om du vill lyckas hålla fast vid dina löften och beslutade förändringar? Jo, det är att sluta försöka förändra dig själv och i stället göra förändringar i din miljö – allt och alla du omger dig med. Det är både enklare och mer effektivt. Om du har en miljö som motarbetar, hindrar och suger energi från dig krävs det extremt mycket viljestyrka för att lyckas. Och risken är att den inte räcker till. Men om du i stället har en miljö som stöttar, inspirerar och lyfter dig, då behövs inte så mycket egen viljestyrka. Din miljö kommer att dra dig i rätt riktning.

Vi människor påverkas mycket mer än vi kanske tror av de miljöer vi befinner oss i. Tänk att du börjar på ett nytt jobb. Så snart du hamnar i den nya miljön börjar du anpassa dig till den, medvetet eller omedvetet. Ganska snabbt har stämningen, jargongen och rutinerna fått fäste hos dig. I bästa fall är det en positiv miljö där du kan trivas och blomma ut. I sämsta fall en miljö som dränerar dig och gör dig till en skugga av ditt forna jag. Tänk dig att du åker på semester till en tropisk paradisö. Eller går på en konsert med din absoluta favoritartist. Eller hamnar i fängelse. Var och en av dessa miljöer skulle naturligtvis också påverka dig, och det ganska omgående.

Har du någon gång varit med om att du har åkt iväg på en kurs, en workshop eller något annat event, där hela miljön är så inspirerande att du känner att du har förändrats som människa? Du träffar nya, fantastiska människor, lär dig massor av spännande saker och börjar kanske tänka i helt nya banor. Maten är god, samtalen intressanta och omgivningarna vackra. Och du anpassar dig snabbt till den här inspirerande miljön och tänker: ”Wow, mitt liv är förändrat för alltid, från och med nu ska jag leva precis i enlighet med allt bra jag har lärt mig!”

Sedan kommer du hem till din vanliga miljö och vad händer? Jo, efter bara några veckor, eller kanske till och med några dagar, är du tillbaka i dina vanliga rutiner och är precis samma person som du alltid har varit.

Varför är det så svårt att behålla inspirationen och dina nya ambitioner? Därför att när kursen är slut åker du tillbaka till din gamla miljö, och den har inte förändrats utan ser precis likadan ut som tidigare. Så snart du kommer tillbaka anpassar du dig tillbaka till den gamla miljön och blir precis som du var innan du åkte på kurs.

För att behålla ditt inspirerade tillstånd behöver du förändra din gamla miljö innan du återanpassar dig till den. Du behöver lägga till saker, platser eller personer i din gamla miljö som påminner dig om det du vill göra, som hjälper dig att behålla energin och motivationen och som gör det lätt att fortsätta på din nya väg. Och du behöver rensa bort sådant som saboterar för dig.

Samma sak gäller om du vill lyckas hålla dina nyårslöften.

Exakt vilka förändringar som skulle hjälpa just dig kan bara du veta, men här är några exempel som kanske kan ge lite inspiration (från sex av de tio miljöer jag tar upp i min bok):  

  • Relationer och Nätverk: Du blir som de du umgås med. Vanor, beteenden, ambitioner, känslor – nästan allt smittar. Se till att tillbringa tid med människor som redan har de vanor och beteenden du vill ha, och människor som tror på dig, stöttar och lyfter dig. Här, här och här kan du läsa mer om att ta hjälp av människor i din miljö.
  • Fysisk miljö: Nästan halva din tid går du på ”autopilot”, och då är det din miljö och dina vanor som styr, inte medvetna beslut. Ändra din fysiska miljö så att det blir lätt att göra det du vill ägna dig åt och svårt att göra det du inte vill. Vill du till exempel läsa mer och se mindre på TV, lägg fram dina mest lockande böcker på soffbordet och ställ in TV:n i garderoben. Läs här hur Victor Hugo gjorde för att skriva ”Ringaren i Notre Dame” på mindre än ett halvår.
  • Naturen: Vill du bli mer kreativ? Tillbringa mer tid i naturen, eller ta in naturen i ditt hem och på din arbetsplats i form av till exempel krukväxter och tavlor med naturmotiv. Vill du komma ut och röra på dig mer? Skaffa en hund. Här hittar du mer om alla välgörande effekter naturen har på oss.
  • Teknologisk miljö: Skaffa appar till telefonen som ger dig bättre struktur, gör dig mer effektiv, peppar dig att träna, meditera, laga vegetariskt eller vad du nu vill göra.
  • Memetisk miljö (de idéer och influenser du omger dig med): Hitta nya influenser och källor till idéer, information och kunskap inom ett område som kan föra dig närmare det du vill uppnå. Det kan till exempel vara podcasts, böcker, bloggar eller grupper på Facebook och LinkedIn. 


Vill du lära dig mer om hur du tar hjälp av din miljö för att nå mål, skapa resultat eller helt enkelt må bra? Läs min nya bok ”Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arbetsliv”.

Sagt om boken:
”Jag fastnade helt och känner mig nu så himla inspirerad! Så konkret, rolig och nyttig. En feelgood-bok som visar att allt går att utveckla och vi själva står ansvariga för att arbeta för vårt välmående. Årets julklapp!"
”Mycket klok bok med många konkreta och verkningsfulla tips. Enkla att följa och applicera i vardagen. En av dom topp 10 böcker jag läst i livet.”
”Om du vill ha en annorlunda och väldigt handfast bok om personlig utveckling med fötterna på jorden – ja, då är det den här du ska köpa!”

Gott nytt år och lycka till!

 

Läs hela inlägget »

Lite roligt att "skogsbada" finns med på Språkrådets lista över nyord 2017. Jag beskriver fenomenet i min nya bok (naturen är en av de tio miljöer boken tar upp), och ägnar mig åt just det på omslaget. :) Här är ett utdrag:

Naturen har en stark dragningskraft på oss människor. Vi fascineras av vackra regnbågar, glimmande stjärnor på natthimlen, panoramavyer över vackra landskap, eller ljudet av vågor mot en sandstrand. De flesta av oss har favoritplatser i naturen, platser och miljöer där vi kopplar av, tankar ny energi och får ny inspiration. Att ha kontakt med och vistas i naturen får oss att känna oss mer levande, ger lugn, harmoni, återhämtning och glädje.

Naturen har också positiva effekter på din hälsa. Att vistas i skogsmiljö sänker nivåerna av stresshormonet kortisol, sänker pulsen och blodtrycket, förbättrar immunförsvaret och minskar också känslor av ångest, nedstämdhet och trötthet.

I Japan har ”att bada i skog” varit en del i det nationella folkhälsoprogrammet sedan 1982. Idén med skogsbadandet är att helt enkelt vistas bland träd, utan att göra något. Inga stegräknare eller prestationer, poängen är att bara vara, att sitta stilla och vila eller strosa i sakta mak. Skogsluft inte bara känns friskare och bättre, faktum är att träd och andra växter utsöndrar olika essentiella oljor för att skydda sig själva från bakterier och insekter. Att andas in dessa ämnen har visat sig stärka vårt immunförsvar.

Att regelbundet tillbringa tid i naturen har en en hel rad andra positiva effekter också. Du blir mer kreativ, du förbättrar ditt minne, du presterar bättre, ja, du blir faktiskt till och med lite smartare.

Ur "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv". 
 

Läs hela inlägget »

Ett av de bästa sätten att nå mål, stå fast vid beslutade förändringar eller skapa nya vanor, är att ta hjälp av din miljö, dvs de människor, saker, platser, influenser och förutsättningar som du omger dig med. Om du ser över de olika delarna i din miljö och utformar dem så att de lyfter, inspirerar och ger dig draghjälp, slipper du förlita dig så mycket på din egen viljestyrka och självdisciplin.

Ett av mina mål är till exempel att skriva en ny bok. Och för att lyckas med det har jag sett till att omge mig med vänner som också har skrivit (eller håller på att skriva) böcker. Vänner som jag kan ringa till och bolla idéer, som ställer upp som testläsare och ger nya infallsvinklar.

Jag har också bokat in gemensamma skrivdagar med min kontorskompis Malin, som också är i startgroparna för att skriva en ny bok. I går och i dag har vi suttit tillsammans på vårt kontor och skrivit på våra respektive böcker, varvat med att vi har bollat olika frågor och testat idéer på varandra. Det blev fantastiskt bra, vi fick både mycket gjort och hade dessutom roligt under tiden, så nu är nya gemensamma skrivdagar bokade i januari.

Det här kan du också göra! Oavsett vilket mål du har, vilken förändring du vill uppnå eller vilka nya vanor du vill skapa, så kan du se till att tillbringa så mycket tid som möjligt med andra människor som vill samma sak. Om du till exempel vill börja träna, skaffa en träningskompis som du bokar in pass med. Om du funderar på att starta eget företag - hitta andra egenföretagare att inspireras och lära av. Om du vill bli vegan, hitta andra veganer att få tips av och kanske träffa och laga mat ihop.

Fler tips för hur du kan ta hjälp av din miljö för att nå dit du vill hittar du i min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv". 
 

Läs hela inlägget »
Victor Hugo - här med kläder på. Victor Hugo - här med kläder på.

Sommaren 1829 skrev Victor Hugo ett avtal med sin förläggare om att skriva boken ”Ringaren i Notre Dame”. Ett år senare hade han fortfarande inte börjat skriva – i stället hade han ägnat sig åt sällskapsliv och andra projekt. Till slut tröttnade förläggaren på att Hugo ständigt sköt upp skrivandet, och krävde att boken skulle bli klar inom sex månader.

Med denna tuffa deadline hängande över sig bestämde sig Hugo för att göra något åt sin ständiga prokrastinering. Han samlade ihop alla sina kläder och skickade iväg dem från sin bostad till ett låst förråd. Det enda han hade kvar var en sjal att svepa in sig i. När han inte längre hade några kläder att visa sig i kunde han varken gå ut eller bjuda hem folk – att sitta inne och skriva blev hans enda alternativ. Strategin fungerade, Hugo tillbringade hela dagarna med att frenetiskt skriva på sin bok, som blev färdig och publicerades två veckor innan deadline.

Ett extremt men ganska kul exempel på hur du kan utforma din miljö så att den gör det lätt att göra rätt och svårt att göra fel.  

Här är några mindre extrema exempel på vad du kan göra själv för att göra det lättare att stå fast vid beslutade förändringar:

  • Om du vill se mindre på TV – göm TV:n i en garderob, eller ta ur batterierna ur fjärrkontrollen och lägg dem i en låst låda i ett annat rum.
  • Om du vill ägna mindre tid åt sociala medier eller mobilspel – stäng av aviseringarna eller ta bort apparna från telefonen så att de inte blir lika lättillgängliga.
  • Om du vill äta nyttigare – rensa ut onyttig mat ur skåpen (om du vill ha chips till helgen, göm dem på en hylla högst upp, längst in i garaget tills det är tillåtet att äta av dem), fyll skåpen med nyttiga matvaror som är både goda och lättlagade, ha en skål med frukt stående framme.
  • Om du vill komma igång och träna – ställ löparskorna bredvid sängen så att du bara kan kliva i dem när du vaknar på morgonen (sov i löparkläderna om du vill göra det ännu lättare), eller skaffa en träningskompis som ringer på din dörr på avtalad tid (då är det svårt att smita undan).
  • Om du vill spara pengar – ordna en automatisk månadsöverföring till ditt sparkonto, eller gör som en god vän till mig; lägg kreditkortet i en påse med vatten och lägg in det i frysen.

Ja, du förstår poängen – utforma din miljö så att det du egentligen vill göra blir enkelt och lättåtkomligt, medan det du lockas av i stunden, men som du egentligen inte vill göra, blir svårare och krångligare.

Ett sista tips: Använd dig av en tjänst som StickK.com, där du kan skriva in ditt mål och satsa pengar på dig själv, och om du misslyckas kan du i förväg bestämma att pengarna ska gå till en intresseorganisation som du avskyr.  Det borde ju öka motivationen att göra det du ska, eller hur?

Vill du lära dig mer om hur du utformar en riktigt gynnsam miljö som stöttar, inspirerar och drar dig åt rätt håll? Läs min bok ”Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arbetsliv”.
 

Läs hela inlägget »

Många forskare är i dag överens om att det är betydligt mer effektivt att tillvarata och bygga vidare på dina styrkor än att åtgärda dina svagheter om du vill nå verklig framgång i livet. Dina svagheter ska du naturligtvis göra något åt om de ligger i vägen för dig och hindrar dig. Men dina svagheter kommer aldrig att göra dig mästerlig på något, så lägg inte mer krut än nödvändigt på dem, det räcker att du får upp dem på en okej nivå. Det är genom att hitta och bygga vidare på dina styrkor som du kan skapa de bästa resultaten.

För att hitta dina styrkor kan du fundera över vad du alltid har varit bra på och haft lätt för. Men en styrka inte bara något som du är bra på, den ger också energi och får dig att känna dig som ditt ”rätta jag”. När du använder dig av en styrka känner du dig engagerad och hamnar lätt i flow, du presterar på topp och kan få massor uträttat utan att det känns särskilt ansträngande.

Ett annat sätt att hitta dina styrkor är att göra tester på nätet. Ett test som är vetenskapligt framtaget, och dessutom helt gratis, är VIA Survey of Character Strengths. Gallup har också tagit fram ett välanvänt test som heter StrengthsFinder, det kostar dock en slant att göra.

Du kan också göra en egen ”styrkeenkät”. Skicka ett mejl till 8-10 personer som känner dig från olika sammanhang – kollegor, din chef/tidigare chef, familjemedlemmar och vänner – och be dem berätta vilka de tycker att dina främsta styrkor är. Du kan även fråga i vilka sammanhang eller med vilka arbetsuppgifter du kommer som allra bäst till din rätt. Den här övningen är inte bara lärorik utan också en riktig boost för självförtroendet.

När du väl har tagit reda på vilka dina styrkor är, gäller det att få så mycket användning av dem som möjligt och hitta sätt att utveckla dem vidare. Fundera också över vilka styrkor som finns i din arbetsgrupp och hur ni bäst kan tillvarata varje individs unika styrkor. Att ta vara på styrkor har inte bara positiva effekter för dig själv, det ger också fördelar för verksamheten i form av högre produktivitet, nöjdare kunder, lägre personalomsättning och lägre sjukfrånvaro.

Några som har förstått det här är det brittiska företaget Cougar Automation. De uppmuntrar sina anställda att prata om sina styrkor i teamet, och att fördela arbetsuppgifterna sinsemellan så att var och en får göra mer av sådant som tillvaratar deras styrkor. Det behöver inte vara stora förändringar, bara att få bli av med en sak som dränerar dig och få lägga till en sak som du älskar gör enorm skillnad. Cougar Automation har vunnit ett flertal priser för sin excellenta service, och deras VD Clive Hutchinson säger att den viktigaste hemligheten bakom framgången är just att de systematiskt arbetar för att tillvarata sina medarbetares styrkor, något som har lett till såväl gladare personal som nöjdare kunder.

(Texten är hämtad från min nya bok: ”DEN LATA VÄGEN TILL ETT FANTASTISKT LIV – OCH ARBETSLIV”. )
 

Läs hela inlägget »

Läs intervjun med mig och Anders Pousette i tidningen Publikt om vikten av återkoppling och hur du gör för att få mer uppskattning.
Här hittar du artikeln.
 

Läs hela inlägget »

Vi vet alla att vi mår bra av att äta nyttigt och motionera regelbundet. Speciellt läkare borde känna till detta. Ändå är 44 procent av manliga läkare i USA överviktiga. Jag vet inte hur många gånger jag har hört vänner bestämma sig för att från och med nu ska de börja träna, dra ner på tiden de lägger på sociala medier, sova åtta timmar varje natt, tillbringa mer tid med sina barn, sluta skjuta upp saker, sluta äta godis eller se mindre på TV. Oftast händer ingenting alls, eller så lyckas de hålla fast vid sina beslutade förändringar i ett par dagar innan de faller tillbaka i sina gamla vanor. Jag är inte bättre själv, jag bestämmer mig nästan varje morgon för att i kväll måste jag gå och lägga mig senast klockan tio, men lyckas nästan aldrig med det. Hur svårt kan det vara, kan man ju undra. Väldigt svårt, är svaret. 80 procent av alla nyårslöften bryts, enligt en studie av 15 000 personer gjord av FranklinCovey.

Orsaken till att så många av oss har svårt att stå fast vid våra beslutade förändringar är att vi försöker förlita oss på vår viljestyrka. Och viljestyrka är en begränsad resurs; en mängd studier visar att ju mer vi använder vår viljestyrka, desto svagare blir den.
Socialpsykologen Roy Baumeister och hans kollegor gjorde ett experiment där de instruerade sina försökspersoner att inte äta någonting under tre timmar innan de kom till laboratoriet. På plats i labbet delades deltagarna in i tre grupper. Grupp 1 fick ett fat goda kakor, som de blev tillsagda att inte äta, och ett fat med rädisor, som de fick äta så mycket de ville av. Grupp 2 fick också både kakor och rädisor, men de blev tillsagda att de fick äta vad de ville. Grupp 3 fick ingenting alls att äta.

Efter att ha fått utstå dessa situationer en längre tid, fick deltagarna i uppgift att lösa en uppsättning geometriska pussel. De fick höra att det var enkla pussel, men i själva verket var det pussel som inte gick att lösa. Resultatet blev att deltagarna i grupp 2 och 3 kämpade med pusslen betydligt längre än deltagarna i grupp 1, som snabbt gav upp. Orsaken, enligt Baumeister, var att deltagarna i grupp 1 hade uppbådat all sin viljestyrka för att inte äta av de frestande kakorna, och de hade helt enkelt inte tillräckligt med viljestyrka kvar för att orka kämpa med svåra pussel. Till och med deltagarna i grupp 3, som förmodligen var ganska hungriga vid det här laget, orkade kämpa längre.

Vår viljestyrka sätts ständigt på prov även i verkliga livet, och ju mer vi använder den, desto svagare blir den. Därför är det inte så konstigt att vi ofta väljer ”minsta motståndets väg”, vilket innebär att vi återfaller i gamla vanor och bekväma rutiner. I stället för att ge dig ut på den där löpturen du hade planerat på morgonen innan jobbet, ligger du kvar och drar dig en halvtimma extra. I stället för att göra allt du hade tänkt göra efter jobbet hamnar du som vanligt i soffan med en Netflix-serie på TV:n. I stället för att blanda till en nyttig sallad tar du med dig en chipspåse till soffan.

Psykologen Shawn Achor menar att det bästa sättet att hantera vår bristande viljestyrka är att se till att ”minsta motståndets väg” leder till det önskade beteendet. Genom att förändra din miljö kan du göra så att det du vill ägna dig åt blir enkelt och lättåtkomligt, samtidigt som du gör oönskade beteenden svårare. Vill du öka chansen att du faktiskt kommer ut på löprundan på morgonen? Lägg fram löparkläderna och ställ löparskorna precis bredvid sängen, så att de är lätt tillgängliga när du vaknar. Eller ännu hellre, sov i löparkläderna, så behöver du bara kliva i skorna när klockan ringer. Vill du se mindre på TV? Ta ur batterierna ur fjärrkontrollen till TV:n och lägg dem i en låda i ett annat rum. Vill du äta nyttigare? Se till att fylla kylen med nyttig, lättlagad mat, ha alltid en skål med färsk frukt stående framme, och göm chipspåsarna på en hylla högt upp i garaget, eller ännu bättre, ha inga chipspåsar hemma.

Texten är hämtad från min nya bok: ”DEN LATA VÄGEN TILL ETT FANTASTISKT LIV – OCH ARBETSLIV”. En bok som vänder upp och ner på den traditionella synen på utveckling och framgång, där allt handlar om DIG SJÄLV, och visar hur du i stället kan SKAPA EN MILJÖ – med rätt människor, saker, platser, förutsättningar och idéer – som drar dig i den riktning du vill. Läs mer här.
 

Läs hela inlägget »

Många arbetsplatser fokuserar alldeles för mycket på det som inte fungerar, de letar efter fel, brister, problem, avvikelser och misslyckanden. En arbetsplats jag besökte hade en enorm whiteboard på hjul stående mitt i kontorslandskapet, väl synlig från allas skrivbord. Högst upp på tavlan stod det ”Rapporterade fel” och hela tavlan var fullklottrad med fel, brister, avvikelser och elände. ”Var har ni rättavlan då?” frågade jag chefen som visade mig runt i lokalerna. Då fick jag en skamsen blick och ett mumlande svar: ”Nä, någon sådan har vi inte…”

Tyvärr är de nog inte ensamma. Trots att man på de flesta arbetsplatser gör mycket mer rätt än fel, fokuserar man inte på de goda resultaten, utan mer på det som inte blev så bra. Det här riskerar att skapa en negativ atmosfär, dra ner människor och få oss att känna oss misslyckade. Ofta gör vi det inte bara på organisatorisk nivå, vi gör det mot oss själva också. Och då får vi verkligen inte fram det bästa i oss själva och varandra.

Fokusera i stället på det som går bra. Uppmärksamma era goda resultat, gläds med dina kollegor, ge varandra beröm och fira era framgångar.

Passa också på att lära er något om vad som orsakar framgång. Lyft fram positiva exempel och undersök varför det blev så bra. När någon lyckas extra bra med en uppgift, utforska tillsammans vad det var som bidrog till att det gick så bra och dra nytta av den kunskapen i hela gruppen. När ni vill bli ännu bättre på något, fundera då på tillfällen då ni tidigare har lyckats som allra bäst och undersök vad ni gjorde då. Dela med er av och lär av varandras framgångar. På så sätt skapar ni en positiv atmosfär där människor kan känna sig stolta över sina prestationer och resultat. Ni kommer också att få en massa goda och kreativa idéer till hur ni kan göra ännu mer av det ni gör bra, och det kommer garanterat att leda till både ökad arbetsglädje och ännu bättre resultat.

Lycka till!

Texten är hämtad från min nya bok: ”DEN LATA VÄGEN TILL ETT FANTASTISKT LIV – OCH ARBETSLIV”. En bok som vänder upp och ner på den traditionella synen på utveckling och framgång, där allt handlar om DIG SJÄLV, och visar hur du i stället kan SKAPA EN MILJÖ – med rätt människor, saker, platser, förutsättningar och idéer – som drar dig i den riktning du vill. Läs mer här.
 

Läs hela inlägget »

För drygt två år sedan flyttade min dotter till Norge för att jobba där i några år. Detta var något hon hade drömt om sedan hon tog studenten ett par år tidigare, men inte kommit till skott med. En av orsakerna till att det inte hade blivit av tidigare var att hon inte hade några vänner som ville följa med. Men så lärde hon känna en ny vän, som visade sig drömma om samma sak. Plötsligt fick min dotter ny energi och de här båda tjejerna började planera att åka till Norge tillsammans. Det var fantastiskt att höra min dotter när hon med stor entusiasm berättade om sin nya kompis: ”Det är så kul, för hon får fram sidor hos mig som jag nästan har glömt att jag har, hon får mig att bli den där positiva, driftiga, företagsamma och orädda personen som jag egentligen vill vara, och som jag har tappat bort under de senaste åren!”  

Har du också sådana människor som får fram det bästa i dig? Håll fast vid dem, de är guld värda!

De människor du umgås med har stort inflytande över hur du själv tänker och agerar. Vi anpassar oss till och blir som de människor vi tillbringar mest tid med. Forskning visar till exempel att du över tid utvecklar samma matvanor, hälsovanor och till och med karriärambitioner som de människor du har omkring dig. Om du är i en grupp människor som har riktigt höga mål kommer du att höja din egen ribba. Och det gäller även i motsatt riktning, om dina vänner inte är särskilt ambitiösa kommer du också att sänka dina ambitioner.

I en studie såg man att lågpresterande studenter som fick börja dela boende med högpresterare förbättrade de sina betyg. Och läkare har sett att om de bara ger sina patienter listor med råd för hur de ska leva mer hälsosamt, ja, då händer inte mycket. Men om patienterna tillbringar mer tid med andra människor som redan lever hälsosamt, då kommer beteendeförändringarna automatiskt.

Så - är grupptryck bra eller dåligt?

Ja, det beror ju på vilken grupp du är i. Om du ser till att du är i rätt grupp är det jättebra! Det absolut enklaste sättet att åstadkomma en förändring hos dig själv är att omge dig med andra människor som redan har de vanor, beteenden och karaktärsdrag du önskar dig.

Det kan alltså vara klokt att ta en grundlig titt på de människor du tillbringar mest tid med. Gillar du de här personerna? Vill du vara som de? Får de fram det bästa hos dig? Annars kanske du borde se över ditt umgänge och hitta andra människor att omge dig med.

Texten är hämtad från min nya bok: ”DEN LATA VÄGEN TILL ETT FANTASTISKT LIV – OCH ARBETSLIV”. En bok som vänder upp och ner på den traditionella synen på utveckling och framgång, där allt handlar om DIG SJÄLV, och visar hur du i stället kan SKAPA EN MILJÖ – med rätt människor, saker, platser, förutsättningar och idéer – som drar dig i den riktning du vill. Läs mer här.

 

Läs hela inlägget »

”Om du vill lyfta dig själv, lyft någon annan.”
Booker T. Washington


Många organisationer har olika former av priser och utmärkelser som de delar ut till sina medarbetare, oftast till de som har presterat bäst. Företaget Next Jump delar i stället ut sitt mest prestigefyllda pris, The Avengers Award, till den person som har varit mest hjälpsam mot sina kollegor och brytt sig mest om att gruppen som helhet ska lyckas. Allt enligt devisen “På egen hand kan vi lyckas bra, tillsammans kan vi åstadkomma stordåd”.

Det här är något vi alla kan ta efter. Tänk vilken skillnad att jobba i en organisation där kulturen präglas av hjälpsamhet och samarbete, snarare än tävlande och konkurrens. Och vi kan alla bidra till en sådan kultur. Var hjälpsam och generös, med både din tid och din kunskap. Stötta varandra så att alla får bästa möjliga förutsättningar att göra ett bra jobb. På så sätt lyfter hela teamet. Och det skapar också resultat för verksamheten. De mest framgångsrika organisationerna skapar enligt Cim Cameron, professor i management och organisation, en kultur som uppmuntrar goda handlingar, som att hjälpa varandra, vara generös, dela med sig av information och förlåta människor när de gör misstag.

Här i Sverige har pr-byrån Westander fått mycket uppmärksamhet för sin systematiska satsning på att skapa vad de kallar en snällhetskultur i företaget. En kultur som bygger på att man aktivt och medvetet hjälper och stöttar varandra och samarbetar för gruppens bästa. Här vill man inte ha några konsulter med vassa armbågar och man har inga interna tävlingar. Snällhetskulturen genomsyrar allt ifrån hur de rekryterar till hur de har utformat sina löne- och bonussystem. Lön och bonusar påverkas inte bara av de egna resultaten utan också av hur mycket man hjälper sina kollegor att nå sina mål. Snällhet handlar enligt VD:n Patrik Westander inte om mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla. Det handlar om att vilja andra väl.

En del i att hjälpa varandra att lyckas är också att hjälpa varandra att våga misslyckas. Om alla känner sig trygga med att det är okej att göra fel och att vi hjälps åt att fixa det, bidrar det både till att vi hittar fler kreativa lösningar och att vi slipper ägna energi åt att mörka misstag eller hitta på ursäkter för att undgå kritik. Uppmuntra varandra att testa olika vägar, våga göra fel och våga också berätta om det. Vi kan alla lära av misstag och det bygger förtroende när alla vågar vara öppna.

Texten är hämtad från min nya bok: ”DEN LATA VÄGEN TILL ETT FANTASTISKT LIV – OCH ARBETSLIV”. En bok som vänder upp och ner på den traditionella synen på utveckling och framgång, där allt handlar om DIG SJÄLV, och visar hur du i stället kan SKAPA EN MILJÖ – med rätt människor, saker, platser, förutsättningar och idéer – som drar dig i den riktning du vill. Läs mer här.
 

Läs hela inlägget »

En viktig drivkraft för de flesta människor är att få känna att vi gör ett bra jobb, att vårt arbete är viktigt, att vi bidrar, presterar och uppnår goda resultat, och kan känna oss stolta över det vi presterar. Vi vill också få uppmärksamhet från andra för våra prestationer, ett kvitto på att vi bidrar med något bra.

Brist på uppskattning, ja, egentligen brist på återkoppling överhuvudtaget, kan göra att vi tappar motivationen och engagemanget. Forskning visar att om chefen fokuserar på dina styrkor ökar ditt engagemang dramatiskt jämfört med om chefen fokuserar på dina svagheter. Men värst är faktiskt om din chef ignorerar dig, då tappar du allra mest i engagemang. Att vara helt ignorerad är det värsta tänkbara psykologiska tillståndet. Du skulle faktiskt må bättre om din chef gick från att ignorera dig till att konstant klaga på vad du gör fel, för då får du åtminstone någon form av uppmärksamhet.
 
Brist på uppskattning kan också leda till en känsla av otillräcklighet, osäkerhet på oss själva och vår prestation. Duger jag? Är det överhuvudtaget någon som ser vad jag gör? Den här osäkerheten kan göra att vi anstränger oss och jobbar ännu hårdare, orsaka stress och i värsta fall bidra till utmattningssyndrom.  

Vad kan du då göra själv om du tycker att du får för lite uppskattning på ditt jobb? Här kommer några förslag:

  1. Fundera på vilka kollegor du själv uppskattar. Vad gör de som får dig att uppskatta dem? Gör likadant! Några exempel:
    - Leverera resultat. Gör ett bra jobb helt enkelt.
    - Var hjälpsam mot dina kollegor.
    - Var pålitlig.
  2. Bli själv bättre på att visa uppskattning gentemot dina kollegor – känslor och beteenden smittar och vi kan alla ta ansvar för att bidra till en feedbackkultur i organisationen.
  3. Ge feedback till dig själv! Uppmärksamma och fira det som går bra. Utvärdera i slutet av dagen; vad har gått bra och varför, vad har gått mindre bra och hur kan jag göra på ett annat sätt nästa gång.
  4. Hitta dina egna styrkor och försök få så mycket användning av dem som möjligt i ditt arbete. Att använda dina styrkor ger energi, lust och engagemang och hjälper dig att prestera bättre – och ökar därmed chansen att du får uppskattning för det du gör.
  5. Be din chef om mer återkoppling. Om du gör det ofta kan du förhoppningsvis hjälpa chefen att bli bättre på att själv ge återkoppling utan att du måste be om det. Du kan också föreslå att ni har regelbundna återkopplingsmöten. Tala om att det är viktigt för dig att få återkoppling för att veta om du gör ett bra jobb och fokuserar på rätt saker.
  6. Du kan även be dina kollegor om återkoppling.
  7. Ibland kanske du måste bli lite bättre på att marknadsföra dina prestationer – se till att chefen faktiskt vet vad du gör.

Lycka till!
 

Läs hela inlägget »

Vi matas ständigt med budskap om att vi ska tänka positivt, träna mentalt och sätta motiverande mål. Du ska tro på dig själv, du kan allt du vill, bara du har tillräckligt mycket viljestyrka, uthållighet och motivation. Allt verkar handla om dig själv – det är helt upp till dig att nå dina mål, prestera på topp på jobbet och skapa det där fantastiska livet du drömmer om.

Men tänk om det här inte är sant? Faktum är att det här sättet att se på utveckling och framgång glömmer bort en helt avgörande faktor, nämligen din miljö - de människor, saker, platser, idéer och förutsättningar du omger dig med.

En mängd studier visar att miljön är den kanske mest kraftfulla, och samtidigt mest förbisedda, katalysatorn för att förändra ditt liv. Vi människor utvecklas genom att anpassa oss till världen omkring oss, och därför är din miljö helt avgörande för hur du kommer att lyckas.

Viljestyrka är en begränsad resurs – ju mer du använder den desto svagare blir den. Men miljön håller ut hur länge som helst, den har ingen bortre gräns. Och då kan det ju vara smart att se till att ha miljön på din sida. En miljö som är full av hinder och irritationsmoment, eller som inte ger dig det stöd du behöver, gör det svårt att skapa långsiktig förändring. Men om du ser över och utformar din miljö så att den stöder dig i det du vill uppnå och ger dig inspiration, energi och skjuts åt rätt håll, då slipper du förlita dig på din egen viljestyrka och kan i stället bara glida med. Det blir som att åka rutschkana mot dina mål i stället för att kämpa i uppförsbacke och motvind.

Samma sak gäller förstås även på jobbet. Om du och dina kollegor ser till att skapa en riktigt gynnsam arbetsmiljö, där ni ger varandra inspiration, stöd och hjälp att lyckas, kommer ni att lyfta hela arbetsplatsen och göra det lätt och roligt att skapa goda resultat tillsammans.

Se dig omkring och titta på de människor, saker, platser, idéer och förutsättningar du själv omger dig med. Gör de det lätt för dig att växa, utvecklas och nå dina mål? Ger de dig stöd, energi, inspiration och draghjälp? Får de fram det bästa i dig? Eller suger de energi, hindrar dig och håller dig tillbaka?

Vilken liten förändring kan du göra i din miljö redan i dag för att göra den lite bättre?
 
Vill du lära dig mer miljöns påverkan och få en konkret metod för att utforma så gynnsamma miljöer som möjligt, både i ditt eget liv och på jobbet? Då vill jag tipsa om min nya bok ”Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arbetsliv”.

(Illustration av Eva Abelson som också har illustrerat boken)
 

Läs hela inlägget »

Många är rädda för att framföra kritik, ge tuffa besked eller ta upp känsliga frågor. Det är lätt att dra sig för det, skjuta upp det eller göra det på ett sätt som blir otydligt och förvirrande för mottagaren. Men det behöver inte vara så svårt. Tänk att du faktiskt gör människor en tjänst och vill dem väl när du tar upp problematiska saker/beteenden och hjälper dem att komma tillrätta med dem. Att ge feedback är att visa omtanke. Och om vi tänker på alternativet – att inte säga något – är det snällare? Om du går till dig själv – skulle du vilja få veta att andra uppfattar något du gör som problematiskt så att du kan göra något åt det? Förmodligen. Här kommer 10 tips på hur du gör de svåra samtalen till bra samtal.

  1. Var generös med uppskattning och beröm i vardagen. Om stämningen på arbetsplatsen i grunden är uppskattande och alla känner sig sedda och bekräftade, blir det också mycket lättare att både ge och ta emot kritik när det är befogat.
  2. Ta tag i problem direkt. Felet många chefer gör är att de väntar alldeles för länge, samlar på sig all negativ och positiv feedback till utvecklingssamtalet en gång per år, och då får den stackars medarbetaren sitta en timma och lyssna på saker hen kunde ha gjort något åt för länge sen. Ta det direkt! Varje gång du träffar dina medarbetare, ge feedback, positiv eller negativ (men blanda dem inte, se punkt 5). 
  3. Förbered dig. Fundera igenom vad du vill få sagt, vilket syfte du har med samtalet och vad du vill uppnå. Tänk igenom olika reaktioner du kan tänkas få, och hur du vill bemöta dem.
  4. Leverera ditt budskap innan du ställer frågor. Jag hör ofta chefer inleda svåra samtal med att ställa frågor: ”Hur trivs du här hos oss?”, ”Hur tycker du att det går för dig?”, ”Hur är det med dig? Är allt bra här på jobbet? Och hemma då?”. Gör inte det! Syftet är säkert gott, du vill visa att du bryr dig om, och du kanske också vill börja lite mjukt och sondera terrängen lite. Men det enda du uppnår är att du skapar förvirring och osäkerhet hos den andre kring vad ditt egentliga syfte med samtalet är. Leverera ditt budskap först, därefter kan du ställa frågor och be om den andres tankar kring det du har fört fram.
  5. Gå rakt på sak och var tydlig. Linda inte in ditt budskap och använd inte sandwichmodellen (beröm-kritik-beröm). Risken är att det du egentligen vill framföra inte går fram om du har en massa lull-lull runtomkring. Berömmet är dessutom mer eller mindre bortkastat om du blandar det med kritik. Mer om varför du inte ska använda sandwichmodellen kan du läsa här.
  6. Var empatisk samtidigt som du är professionell. Att gå rakt på sak innebär inte att du ska dundra fram som en bulldozer utan medkänsla. Du kan vara empatisk och visa omtanke samtidigt som du är saklig och uppriktig. Inled samtalet med en förvarning om att du ska ta upp något jobbigt/obekvämt/känsligt. Du kan till exempel säga: ”Jag har en känslig sak att ta upp, och jag vill att du ska veta att jag gör det för att jag bryr mig om dig.” Och sedan går du rakt på budskapet. Beskriv det oönskade beteendet, vilka konsekvenser det kan få, och att du vill förhindra dessa konsekvenser. Säg till exempel: ”Jag har lagt märke till att du har luktat alkohol flera morgnar när du har kommit till jobbet de senaste veckorna. Det här gör mig orolig, dels för hur du mår, men också eftersom vi jobbar i en farlig miljö och jag vill inte att du ska riskera din egen eller andras säkerhet.” Fråga sedan efter den andres syn på saken, tankar, reflektioner. I fallet med alkohol kanske du säger: ”Hur mår du egentligen?”
  7. Var inte rädd för känslor. Var inte rädd för att den andre kan komma att reagera med gråt, ilska eller andra starka känslor. Känslor är inte farliga! Behåll lugnet och bara vänta ut känsloreaktionen, hämta en näsduk till den som gråter, säg kanske något i stil med ”Jag förstår att det är jobbigt” men var i övrigt tyst. Träna dig på att visa trygghet i att arbeta med starka känslor, att hantera dig själv och inte bli överväldigad av eller indragen i andras känslor. Backa inte från ditt budskap för att du tycker så synd om den andre eller för att det blir jobbigt, stå fast vid att det du har tagit upp är ett problem som behöver hanteras.
  8. Se den goda intentionen. Utgå ifrån att andra människor har goda avsikter, precis som du. Även om deras handlingar ibland blir fel eller irriterande, så har de i de flesta fall goda intentioner. Om du ska ta upp ett negativt beteende kan det vara bra att bekräfta att du ser den goda avsikten. Säg till exempel: ”Jag vet att du är lika mån om xxx som jag, men när du gjorde… så fick det konsekvensen att..." 
  9. Sätt av gott om tid. Dra inte ut på den första delen av samtalet, den där du ska leverera ditt budskap. Det behöver inte ta mer än 2 minuter att få fram ditt ärende. Men sätt av gott om tid för att lyssna på din medarbetares upplevelse och komma överens om hur ni går vidare.
  10. Följ upp. Beteenden och vanor ändras inte på en dag. Boka in en tid när ni träffas igen och stämmer av. Ibland kanske ni också måste bryta samtalet, ta en paus och låta det ni har pratat om sjunka in. Bestäm när ni ska ses igen innan ni skiljs åt.

Lycka till!
 

Läs hela inlägget »

Är det inte slående hur bra vi människor ofta är på att stoppa huvudet i sanden och blunda för de förändringar vi egentligen skulle vilja göra i våra liv? Att ta det där klivet utanför den egna komfortzonen innebär att man utsätter sig för en massa risker. Men hur farliga är de egentligen? Och om man lägger riskerna i en vågskål, och i den andra vågskålen lägger alla möjligheter som öppnas upp om man vågar ta steget, vilket väger då tyngst?

När man tänker på att vi faktiskt bara har ett liv, och att det är rätt så kort – är det då inte ganska dumt att gå omkring och tycka att livet är ok, eller rentav ganska trist, i vissa fall kanske en ren misär?

”Det är ju tryggt och säkert i alla fall.” ”Det fungerar ju, det är bekvämt och smidigt.” ”Man vet vad man har men inte vad man får.” ”Jag törs inte, tänk om jag misslyckas?”
Känns argumenten igen?  

Jag bestämde mig för flera år sedan för att varken misär, trist eller ok är tillräckligt bra. Jag vill vara lycklig! Jag har bara en begränsad tid här på jorden och den vill jag göra mesta möjliga av. Jag vill jobba med saker jag brinner för. Jag vill bidra till andra. Jag vill omge mig med människor som ger mig energi, kärlek och vänskap. Och jag vill ha så roligt som möjligt.

För att skapa sitt ideala liv krävs ibland att man vågar fatta läskiga beslut. Det krävs mod. Och det krävs envishet och beslutsamhet. Men belöningen som väntar när du väl har tagit klivet kan vara hur stor som helst.
 

Läs hela inlägget »

Jobbiga saker händer oss alla. När det inträffar, är det många som rasar ihop och fastnar i att älta och beklaga sig, medan andra snabbt studsar tillbaka redo att möta världen igen, ofta till och med starkare än förut.

Vad är det som gör oss så olika? Vad är det som bidrar till att en del människor är som vippdockor, du vet en sån där docka utan ben med en tyngd i botten som gör att den alltid reser sig igen, oavsett hur hårt man klipper till den?

Det har forskats mycket kring det här området (som kallas "resiliens") och det finns många olika förklaringar.

  • Några av dem handlar om att ”vippdockorna” har förmågan att även i jobbiga situationer se ljuspunkterna i tillvaron. De blir lika arga/ledsna/sorgsna/besvikna som andra, men samtidigt som de drabbas av negativa känslor har de också kvar positiva känslor, vilket hjälper dem att återhämta sig snabbare.
  • Vippdockorna har ofta flexibla mål – de har förmågan att anpassa sina mål när de stöter på hinder de inte kan klara av, i stället för att se det som ett nederlag.
  • De har positiva relationer med andra människor och tar emot stöd och hjälp.
  • De har förmågan att vara här och nu – de ältar inte det som har varit i onödan och oroar sig inte i förväg över vad som (kanske) skall komma.
  • Vippdockorna har också en optimistisk förklaringsstil. Professor Martin Seligman, som upptäckte fenomenet ”inlärd hjälplöshet”, visade att människor som inte ger upp har en vana att tolka motgångar som tillfälliga, lokala och påverkbara (“det kommer att försvinna snabbt, det är bara just den här situationen, och jag kan göra något åt det”). Han kallar detta en optimistisk förklaringsstil. Motsatsen, en pessimistisk förklaringsstil, innebär att man ser motgångar som permanenta, universella och utanför sin egen kontroll (”eländet kommer att fortsätta för evigt, allt går dåligt på alla områden i mitt liv, och det är inget jag kan påverka”).

Kanske har du redan de här förmågorna, eller åtminstone några av dem? Grattis i så fall! Men om du inte har dem, så kan du träna! Vilken tror du skulle vara till störst nytta för dig? Välj ut någon eller några av förmågorna ovan och träna – du kommer att ha nytta av dem både i med- och motgång.
 

Läs hela inlägget »

Häromdagen efter en föreläsning kom en deltagare fram och frågade om det här med att bygga på sina styrkor. ”Om jag har svagheten att jag är en riktigt gnällig person, då hjälper det väl inte att jag bygger på mina styrkor, jag måste väl ändå göra något åt min svaghet?”

Och självklart är det så! Om du har svagheter som ligger i vägen för dig och hindrar dig att vara ditt bästa jag och prestera ditt bästa, eller kanske till och med förstör för andra - då funkar det inte att säga ”ja men jag är så här, det får alla andra helt enkelt acceptera”. Det är inte bra varken för andra eller för dig själv, och sådana svagheter måste du naturligtvis jobba med så att du får upp dem på en okej nivå. Men det handlar egentligen mer om skadebegränsning än om utveckling.

Att bara åtgärda dina svagheter kan hjälpa dig att inte stöta dig med andra och förstöra för dig själv, men det kommer aldrig att göra dig mästerlig. För att du ska bli ditt allra bästa jag och prestera på topp, är det dina styrkor du behöver tillvarata och utveckla. Och styrkor handlar inte bara om vad du är bra på, utan också om vad som ger dig energi och får dig att känna dig autentisk, som ditt ”rätta jag”. Ju mer du ägnar dig åt sådant du brinner för, som du får energi av och som känns som ”du”, desto bättre kommer du att både må och prestera.

En annan fråga jag brukar få är om styrkor kan överanvändas. Och det kan de förstås. Jag brukar rekommendera att du tänker att du har en volymkontroll som du kan vrida på. Det gäller att använda rätt styrka i rätt situation och i rätt omfattning. En av mina styrkor är att jag är väldigt drivande och resultatinriktad. Det är en fantastisk tillgång i min roll som egenföretagare, utan den skulle jag kanske inte få så mycket gjort, och när jag sitter ensam och jobbar har jag volymen på mitt driv på max. Men när jag samarbetar med andra behöver jag vrida ner volymen lite, annars riskerar jag att bli för dominant och köra över folk fullständigt.

Precis som en styrka kan överanvändas kan den också underanvändas, och det kanske är ännu vanligare. Då handlar det om att du inte lever upp till din egen potential, kanske för att du inte är fullt medveten om dina styrkor, eller för att jantelagen eller någon annan begränsande föreställning eller norm håller dig tillbaka. Du kanske tänker ”inte ska väl jag…”. Men det ska du! Du ska göra det du är bra på, det som faller sig naturligt för dig, det du brinner för, det som får hela dig att stråla. Så fundera över vilka dina främsta styrkor är, vrid sen upp volymen på dem och kör!

Läs hela inlägget »

Vilka problem brottas du med just nu? Och hur hanterar du dem?
 
Många fastnar i att älta sina problem, de grubblar över vad som orsakar dem, tycker synd om sig själva, letar kanske efter någon annan att skylla på, och pratar med och får bekräftat av sina nära och kära hur jobbigt det är. Men den här strategin leder sällan till en lösning, snarare riskerar du att sjunka ännu djupare och känna dig helt uppgiven och maktlös.
 
Det du behöver påminna dig om är att nästan inga problem är lika starka hela tiden. Ibland är problemet inte alls närvarande, ibland kanske det känns mindre allvarligt. Ibland har du tillfällen då det känns lite bättre, eller åtminstone mindre dåligt. Och du har troligen tidigare erfarenheter av att ha hanterat liknande problem.
 
Fokusera på dessa positiva undantag! Vad är det som bidrar till att det känns eller fungerar bättre ibland? Vem gör vad för att få de positiva undantagen att inträffa? Vad gör du själv annorlunda? Vad gör andra som bidrar? Hur har du gjort tidigare när du har lyckats lösa liknande problem?
 
Några exempel:

  • Du kanske känner dig deppig och låg. Fundera på om du har haft några tillfällen de senaste veckorna då du kände dig lite gladare (eller åtminstone mindre deppig). Vad gjorde du då?
  • Du kanske har en missnöjd kund som du fasar för att behöva ringa. Fundera på när du har skapat riktigt goda kundrelationer tidigare. Vad gjorde du då?
  • Du kanske känner dig stressad. Fundera på när du har upplevt situationer då du både har presterat bra OCH mått bra på samma gång, tillfällen då stressen inte var närvarande (eller inte lika stark). Vad gjorde du då?
  • Du kanske har en stor utmaning framför dig. Fundera på när du har ställts inför andra stora utmaningar och lyckats få goda resultat. Vad gjorde du då?

 
Undersök dina positiva undantag, tidigare framgångar och goda exempel och leta efter orsakerna till att det ibland går/är bättre. Du kommer att upptäcka att du redan sitter inne med lösningen och att du har alla resurser som behövs. När du väl har identifierat några saker som redan har varit till hjälp för dig och som har visat sig fungera - fråga dig då hur du kan göra mer av det som fungerar.
 
Detta arbetssätt fungerar förstås lika bra för grupper som för enskilda individer. När du och dina kollegor brottas med ett gemensamt problem – gör likadant då. Leta efter era positiva undantag, dela era goda exempel och tidigare framgångar och undersök vad som orsakade dem. Där kommer ni att hitta idéerna till lösningen.
 
Lycka till!
 

Läs hela inlägget »

Om man söker på arbetsglädje eller arbetsmiljö på nätet hittar man mängder av tips och långa listor på faktorer som behöver finnas. Men egentligen behöver det inte göras så komplicerat. De absolut viktigaste beståndsdelarna i en god arbetsmiljö kan faktiskt sammanfattas med bara två ord: Resultat och Relationer.

Resultat handlar om att vi vill känna att vi bidrar, att vi gör ett bra jobb, skapar goda resultat och kan känna stolthet över våra prestationer. Och samtidigt vill vi kunna se oss omkring och glädjas åt och känna stolthet över våra kollegors prestationer och våra gemensamma framgångar. Vi behöver också få bekräftelse från andra, uppskattning både från chefen och från våra kollegor och kunder, ett kvitto på att vi gör ett bra jobb.

Relationer handlar om att vi vill ingå i en social gemenskap och känna samhörighet med våra kollegor. Vi människor har ett grundläggande behov av att tillhöra. Helst vill vi också gilla dem vi jobbar med, och vi vill att de ska gilla oss. För våra förfäder var det rent av livsviktigt att tillhöra en grupp – blev man utstött så dog man, det visste alla. Så är det inte riktigt idag, men samma rädsla finns kvar. Det är därför mobbning, utfrysning och kränkande särbehandling är bland det värsta vi kan utsätta en annan människa för.

Vi vill alltså göra ett bra jobb och vi vill ingå i en social gemenskap. Lägg märke till att det inte räcker med bara en av dessa faktorer för att vi ska trivas på jobbet, båda måste finnas på plats. En arbetsplats som enbart fokuserar på resultat riskerar att inte bli någon särskilt trevlig plats att vara på, och om människor börjar vantrivas kommer även resultaten att bli lidande. En arbetsplats som enbart fokuserar på relationer kan säkert vara trivsam ett tag, men det blir kanske inte så mycket gjort, vilket på sikt kan skapa frustration och leda. Men om man fokuserar på både resultat och relationer kan de tillsammans bidra till en fantastisk arbetsmiljö.

Faktum är att alla andra faktorer i arbetsmiljön kommer längre ner i studier av hur man upplever sin arbetsplats och hur stark arbetsglädje man känner. Resultat och Relationer kan till och med uppväga en dålig fysisk arbetsmiljö. Om arbetsplatsen ligger högt på de här dimensionerna kommer vi uppleva att det är värt att fortsätta gå till jobbet och anstränga oss dag efter dag, även om den fysiska miljön är riktigt usel. Det betyder naturligtvis inte att ni ska strunta i den fysiska arbetsmiljön, men det är de insatser ni gör på de här områdena som kommer att ge allra störst effekt.

Och det bästa av allt är att det här är saker som alla på arbetsplatsen kan hjälpas åt med. Så fundera på hur det ser ut på din egen arbetsplats. Hjälper ni varandra att göra ett bra jobb och inkluderar ni alla i den sociala gemenskapen? Vad kan du själv göra för att bidra till ökad trivsel och arbetsglädje för dina kollegor?

(Källor: bl a Alexander Kjerulf, Clas Malmström & Lennart Skoglund)
 

Läs hela inlägget »

Man säger ofta att vi är varandras arbetsmiljö. Och det är ju sant. Hur du och dina kollegor beter er mot varandra och vilken kultur, vilka normer och värderingar ni tillsammans skapar är en av de viktigaste delarna i arbetsmiljön.

Fundera på vilka kollegor du har tyckt allra mest om på de arbetsplatser du har varit på. Vad gjorde de som gjorde dem till en så bra del av din arbetsmiljö?

Fundera nu också på dig själv en stund. Hur tror du att det är att ha dig som arbetsmiljö? Hur påverkar du dina kollegor? Är du en resurs som ger dem stöd, inspiration och draghjälp och hjälper dem att lyckas, eller är du den som suger deras energi och håller dem tillbaka? Eller kanske varken det ena eller andra utan ganska neutral?

Jag tror ju inte att någon vaknar på morgonen och tänker: ”Jajamen, idag ska jag jävlas så mycket jag bara kan med mina jobbarkompisar!” Nej, jag är faktiskt helt övertygad om att de allra flesta av oss vill varandra väl. Men ibland tror jag att vi alla skulle behöva se på oss själva och ställa oss de här frågorna. Kanske trivs jag inte särskilt bra på mitt jobb, kanske har jag fastnat i ett jobb jag borde ha lämnat för länge sedan. Om så är fallet, hur påverkar det mitt humör? Och hur påverkar mitt humör de människor jag har omkring mig?

Vilken stämning vill du ha på din arbetsplats? Vilka känslor, attityder och beteenden vill du omge dig med? Ta själv ansvar för att sprida det du önskar dig mer av! Dina känslor och beteenden smittar av sig på andra och sprider sig vidare, och de sprider sig dessutom tillbaka till dig själv. Win-win alltså.
 

Läs hela inlägget »

När jag berättar att jag jobbar med och föreläser om styrkebaserad utveckling, tror många att det bara handlar om att se det som är positivt och bra och att strunta i problemen, att bara ge beröm och aldrig kritik. Men det är helt fel!

Styrkebaserade metoder ignorerar inte problem eller låtsas att de inte finns, de angriper dem bara från ett annat håll. I stället för att gräva ner sig i problemen och leta efter orsakerna till det som är dåligt, vänder man på det hela och funderar över hur det önskade läget ser ut och vad som orsakar framgång.

Om en arbetsplats t ex har problem med bristande samarbete, skulle problembaserad utveckling handla om att undersöka orsakerna till det dåliga samarbetet och analysera konsekvenserna av att det fungerar så dåligt.

Styrkebaserad utveckling utgår också från samma problem, men där är man inte så intresserad av att gräva vidare i problemet utan letar i stället efter de goda exemplen, undantagen, de tillfällen då samarbetet har fungerat lite bättre, eller åtminstone mindre dåligt. Vad var det som bidrog till att de här undantagen inträffade? VEM gjorde VAD som ledde till ett bättre samarbete? Vad kan vi lära oss av det som vi kan bygga vidare på och göra mer av?

Vilket angreppssätt tror du får människor att känna sig mest engagerade i att bidra till en lösning?
 

Läs hela inlägget »

Du har säkert stött på den allra vanligaste formeln för förändringsarbeten; 3333. Den innebär att:

  • Ledningsgruppen ägnar 3 månader åt att arbeta fram en ny strategi.
  • Sen ägnar de 3 dagar åt att sätta in mellancheferna i planen.
  • Mellancheferna ägnar 3 timmar åt att informera alla medarbetare.
  • Och sen ägnas 3 år åt att hantera förändringsmotstånd….


I traditionellt förändringsarbete ses ledningen (gärna kompletterad med externa konsulter) som experter på verksamheten. ”Vi kommer på något smart och sen sätter vi ihop en stor kommunikationskampanj och rullar ut den i organisationen.” Problemet är att man då rullar över människor, i stället för att få dem med sig.

I inkluderande förändringsmetoder, som Appreciative Inquiry (AI), ser man i stället alla anställda som experter på verksamheten. I AI bjuds ALLA de människor vars framtid det handlar om in att vara en del av processen. Alla som påverkas av förändringarna involveras i att tillsammans skapa framtiden. På så sätt tillvaratas den samlade kompetensen hos alla som arbetar på olika nivåer i verksamheten, alla erfarenheter och idéer värdesätts och alla får vara med och påverka.

Det behöver inte bara vara de anställda som bjuds in utan även andra intressenter kan involveras i arbetet. I en skola är det t ex klokt att ha med inte bara lärare, ledning och administrativ personal utan även elever i förändringsarbetet.

Det är ganska stor skillnad på att vara ”i samtalet” snarare än ”kommunicerad till”. Att involvera alla berörda redan från början gör att förändringsmotståndet uteblir. Alla är med på tåget redan från start, alla har fått bidra i processen och det gör att implementeringen går fort.

En annan viktig aspekt som skiljer Appreciative Inquiry från traditionella förändringsmetoder är att AI har ett positivt/uppskattande fokus. En av utgångspunkterna i AI är att de frågor vi ställer avgör vad vi upptäcker, de skapar vår bild av världen och de avgör vad människor i organisationen tänker på, pratar om och lär sig om. Mänskliga system – individer, grupper, organisationer, samhällen och familjer – rör sig i riktning mot det de studerar. I stället för att leta efter problem att åtgärda, letar man i AI efter det man vill se mer av; de goda exemplen, det som fungerar bra, det som bidrar till att man ibland lyckas extra bra. Att tillsammans lyfta fram och utforska allt det man redan gör bra och vad som kännetecknar verksamheten när den fungerar som allra bäst, skapar en härligt positiv stämning, stolthet, glädje och engagemang. Det bidrar också till en mängd kreativa idéer för hur man kan ta vara på sina styrkor och framgångsfaktorer och tillsammans utveckla verksamheten vidare.

Vill du veta mer om hur du kan använda AI i din verksamhet för att skapa positiv och bestående utveckling? Välkommen att höra av dig.
 

Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter