Blogg & Nyheter

Vill du ha mitt nyhetsbrev?

Få mina tips, tankar, nyheter och inspiration direkt i din inkorg. Fyll i din e-postadress nedan och klicka på Prenumerera. Brevet kommer med oregelbundna mellanrum, ca en gång i månaden.
Genom att klicka på "Prenumerera" samtycker du till att jag behandlar dina personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag hanterar personuppgifter.

2018

Tidningen Affärsstaden publicerade ett fyra sidor långt reportage om mig i senaste numret, jag fick dessutom äran att pryda omslaget.  Läs artikeln online här.

Läs hela inlägget »
Etiketter: affärsstaden, media

Häromdagen gästade jag ett av mina favoritprogram på radio; Nordegren & Epstein i P1. Här kan du lyssna på intervjun som handlade om svåra samtal, på jobbet och privat. 

Läs hela inlägget »

Nästa gång du åker hem från jobbet och börjar fundera över den där lilla grejen du misslyckades med, presentationen som gick så där, eller mötet där du borde ha stått upp mer för dig själv men i stället lät dig köras över – bromsa dig själv! Fundera på vad du kan lära dig av misstaget och släpp det sedan.

Skifta sedan fokus till vad du har gjort bra under dagen. Förmodligen har du gjort betydligt mer rätt än fel. Välj ut några av de saker som har gått bra och fundera på varför de gick bra. Vad gjorde du egentligen som orsakade framgången? Och kom ihåg, det behöver inte vara några spektakulära framgångar, det räcker att du löste en uppgift enligt plan eller betedde dig på ett sätt du känner dig nöjd med. Reflektera en stund över vad som bidrog till att det gick så bra, vilka beteenden eller strategier du använde dig av. Till slut, fundera över vad du kan lära dig av detta. Vad kan du ta med dig och ha nytta av nästa gång du hamnar i en likadan situation?

Kom ihåg att ge dig själv uppskattning och bekräftelse för allt du gjorde bra! Sträck på dig, ge dig själv en klapp på axeln och säg några uppskattande ord till dig själv, gärna högt, men om du sitter på bussen eller tunnelbanan kanske du föredrar att göra det tyst.

Ett av de roligaste sätten att ge sig själv uppskattning och fira något man lyckats med hörde jag av en deltagare på en av mina föreläsningar. Han berättade att han brukar ta ett ärevarv runt kontoret när något har gått lite extra bra. Jublande och med händerna uppsträckta mot taket springer han ett varv förbi kollegorna. Jag gissar att det gör inte bara honom själv glad, utan att det även smittar av sig på hans arbetskamrater. 
 

Läs hela inlägget »

Häromveckan gästade jag Gott Liv Podden i ett samtal om hur du kan ta hjälp av din miljö om du vill leva mer hälsosamt.
Lyssna här (14 minuter).

Läs hela inlägget »

Här kan du se en 16 minuters version av min föreläsning "Låt miljön göra jobbet!" filmad på Möteskulturdagen i Lund 12 oktober 2018. Föreläsningen bygger på min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv". 

Läs hela inlägget »

Under mina föreläsningar brukar jag låta deltagarna göra en övning kallad ”Uppskattande intervju”, där de ska intervjua varandra om något de har gjort bra den senaste tiden. Det är slående (och ganska sorgligt) hur ofta deltagarna har svårt att komma på något de har gjort bra. Hur kan det vara så svårt? De flesta av oss gör ju massor av bra grejer varenda dag! Vi gör mycket mer rätt än fel, men ändå är det felen som fastnar i minnet.

Det som ställer till det för oss är det som på psykologspråk kallas ”negativity bias”, eller vårt negativa filter. Våra hjärnor är genetiskt programmerade att hålla koll på hot, risker och faror. De av våra förfäder som bara lallade runt på savannen och tänkte positivt blev inte särskilt långlivade, det var de som var vaksamma och riskmedvetna som överlevde och förde sina gener vidare. Så vi kan tacka (?) evolutionen för vår dragning till det negativa. Enligt neuropsykologen Rick Hansen är våra hjärnor som kardborreband för negativa händelser, men som teflon för positiva. När något negativt händer dig, lagras det direkt i ditt långtidsminne. Men när det händer något positivt, måste du aktivt tänka på det i minst 12 sekunder för att det överhuvudtaget ska föras över till långtidsminnet. Annars glider det bara ur minnet, som ett stekt ägg ur en teflonpanna.

Och hur många brukar ägna minst 12 sekunder åt att tänka på sådant de har gjort bra? Brukar du göra det? Eller lägger du det bara åt sidan, drar en lättnadens suck och tänker ”skönt, jag klarade det”, och springer vidare till nästa utmaning? Samtidigt som du kan ägna dagar, kanske till och med veckor, åt att älta dina misstag och misslyckanden…? Ja, då är det ju inte så konstigt att det är svårt att komma på saker du har lyckats med.

Lösningen: Sluta älta dina misslyckanden och börja i stället älta dina framgångar! När du åker hem från jobbet, släpp den där enstaka lilla negativa händelsen och fundera i stället på vad du har gjort bra, och inte minst, varför det gick så bra. Hur bar du dig åt? Och vad kan du lära dig av det, som du kan ha nytta av i liknande situationer i framtiden? Att älta dina framgångar är ett perfekt sätt att dels lära dig vad som orsakar framgång, snarare än vad som orsakar misslyckanden, dels att boosta dig själv och lagra in en massa positiva saker i långtidsminnet. Prova själv!

Vill du lära dig mer om hur du kan motarbeta teflonhjärnan? Vill du bli bättre på att tillvarata styrkor och framgångar, i stället för att fastna i brister och misslyckanden? Just nu har både Bokus och Adlibris specialpris på den nya utgåvan av min bok "Släng problemglasögonen". 
Länk till Bokus (119 kr)
Länk till Adlibris (129 kr)
 

Läs hela inlägget »

Häromdagen, när jag hittade kantareller under min skogspromenad, kom jag att tänka på när jag för flera år sedan tränade min hund Nalle i kantarellsök. Vi gick först en kurs och sen tränade vi vidare på egen hand. Jag var väl inte så jätteambitiös, vi kom aldrig längre än till att jag hittade kantarellerna först, ropade på Nalle och sa ”Var är kantarellerna?”. Sen skulle han nosa rätt på dem och så fort han satte nosen mot en kantarell skulle ha få belöning.

Nalle tyckte att det här var en jättekul aktivitet, ända tills jag vid ett tillfälle sabbade den. Till saken hör att Nalle var van att alltid sätta sig fint när jag tog fram en Frolic. Så varje gång jag berömde honom och skulle ge honom Frolic åkte rumpan ner. Och var satte han sig då? Jo, rakt på de dyrbara kantarellerna förstås! Och vad gjorde jag? Jo, direkt efter att jag hade hojtat ”Braaaa!” med glad röst och en Frolic i handen, skrek jag ”Neeeeej!” med inte fullt så glad röst, och knuffade bort honom från kantarellerna. Det här blev ju väldigt förvirrande och tråkigt för Nalle, så i sin besvikelse lufsade han iväg och hittade en stor gyttjepöl att bada i istället. Matte var knäpp och gyttjebad var mycket roligare.

Jag tänker att vi ofta beter oss likadant mot andra människor som jag gjorde mot Nalle. Vi ger dubbla budskap och skapar förvirring, missförstånd och kanske besvikelse. Inte minst när vi ska ge någon positiv feedback. Hur vanligt är det inte att de positiva orden följs av ett ”MEN”? ”Du har gjort ett jättebra jobb med det här projektet, men ska din rapport verkligen se ut så där?”

Eller när vi ska framföra kritik, och använder sandwichmetoden för att linda in det negativa budskapet mellan två positiva budskap, så att vi inte ska känna oss så taskiga. ”Du vet ju att vi uppskattar dig jättemycket, men rapporten du skrev var riktigt dålig, men det var snällt av dig att baka bullar till fredagsfikat.”

Snacka om att skapa förvirring! Jag håller benhårt fast vid att beröm och kritik ska hållas isär (även om jag uppenbarligen misslyckas själv ibland). Ge rent beröm när någon gör något bra, och kritik när någon gör något mindre bra, men blanda dem inte. Annars är risken stor att den du framför ditt budskap till gör som Nalle, blir besviken och går och badar i gyttja i stället i ren protest. 

PS. När människor känner sig uppskattade och får mycket beröm, är det också lättare att både framföra och ta emot kritik när det är befogat. Tänk också på att kritik kan formuleras på olika sätt, formulera om dina klagomål till önskemål så når du fram bättre. Dvs säg vad du vill se mer av, inte mindre av. 

Läs hela inlägget »

Tidigare i somras hade jag glädjen att få gästa min käre vän och kollega Hasse Carlssons nya soffprogram. Här kan du se avsnittet, där vi bl a pratar om att slänga problemglasögonen, om vad vi tycker om positivitetsindustrin, och om vad jag menar med "den lata vägen till ett fantastiskt liv".

Läs hela inlägget »

En halvdag med föreläsningar i TEDx-stil, dvs 20 minuter långa inspirationsbomber fyllda med nya verktyg, kunskap och tankar för att du skall gå därifrån med ett driv och energi att förbättra dina möten, både på jobbet och hemma. Möteskulturdagen arrangeras för tionde året i rad, och vi törs lova att vi i år erbjuder en ännu större bredd på kunskap!

Själv ska jag föreläsa om varför rätt miljö är viktigare än viljestyrka. Andra talare är bl a David JP Phillips, Frida Panoussis (FridaRit), Micke Darmell, Jan Gunnarsson, Antoni Lacinai, Christina Åkerberg och Karin Hedén.

DU SOM LEDER MÖTEN i ditt jobb: Jag har 25 VIP-biljetter till varje ort (Göteborg, Stockholm och Lund). Vill du gå? Mejla mig på gunnel@rynerconsulting.se så berättar jag hur du gör för att anmäla dig som min gäst.

Läs mer om Möteskulturdagen här.

Läs hela inlägget »

I våras blev jag intervjuad av Carina Glenning till hennes reportageserie "Nyfiken på". Här kan du läsa den färdiga artikeln som publicerades nu i dagarna. 

Läs hela inlägget »

I förra veckan gästade jag härliga Kim Schoultz i podden "Bli din bästa version". Det blev ett roligt och spännande samtal om hur vi påverkas av vår miljö och hur du kan delegera din framgång till miljön, varför lathet kan vara något bra, att det inte räcker med mindfulness för att råda bot på den skenande psykiska ohälsan, om tacksamhet, uppskattning, livet, döden, att tillvarata dina styrkor och en massa annat.  
Nu är avsnittet ute, klicka här om du vill lyssna!  

Läs hela inlägget »

Grupptryck är toppen! (om du är i rätt grupp) Läs gärna min krönika i tidningen Sälj! Om du har svårt att läsa på bilden, klicka här för att läsa på Säljs hemsida

Läs hela inlägget »

Du har kanske, precis som jag, varit på arbetsplatser med väldigt olika arbetsmiljö. Som alla miljöer kan arbetsmiljön göra det lätt för oss att må bra, utvecklas, prestera och skapa goda resultat, eller så kan den hindra oss och hålla oss tillbaka. Vissa miljöer får oss att blomma ut, medan andra får oss att vissna. Låt mig berätta om två väldigt olika arbetsplatser jag själv har jobbat på.

I slutet av 1990-talet fick jag jobb som projektledare för en arbetsmarknadsutbildning i ett stort utbildningsföretag. När jag tackade ja till jobbet hade jag fått bilden av ett spännande arbete i en organisation som hade järnkoll på den senaste forskningen inom pedagogik och låg i framkant när det gällde att omsätta forskningen i det praktiska arbetet. Mycket handlade om att skapa en kreativ och inspirerande lärmiljö för kursdeltagarna. Eftersom jag hade en examen i pedagogik i bagaget kändes det här förstås jättespännande.

Men när jag började insåg jag snabbt att de nya moderna idéerna inte överhuvudtaget hade nått fram till den filial där jag skulle jobba. Min arbetsplats var en grå betongkoloss från 1970-talet, och det var inte bara byggnaden som var grå och tung utan hela kulturen. Stämningen var negativ och motsträvig och gubbarna som hade jobbat där sedan huset byggdes kallade alla nya idéer om att förändra miljön för ”kärringfasoner” och ”trams”. Jag är förstås fullt medveten om att kvinnor också kan vara negativa och gnälliga, men på just den här arbetsplatsen var det gubbarna som dominerade. Lokalerna såg likadana ut 1999 som de hade gjort 1970, de var så trista och inspirationsdödande att jag inte begrep hur någon stod ut med att jobba där, och ändå fanns det ingen som helst förståelse för att det kunde vara bra med förändring. När en av gubbarna en dag upptäckte att jag och min kollega hade hängt upp nya gardiner och tavlor och dessutom tagit in några stockar och grenar från skogen, ondgjorde han sig över dumheterna i över en vecka i fikarummet medan de andra gubbarna muttrade och höll med.

Förutom den allmänt negativa stämningen visade det sig dessutom att mitt kontor var en mörk liten skrubb utan fönster och att mina arbetsuppgifter skulle kunna ha utförts av i princip vem som helst. Man kunde ha plockat in någon från gatan, den utbildning och erfarenhet jag hade med mig i bagaget var helt överflödig. Jag tror aldrig att jag har känt mig så understimulerad, och det fanns ingen som helst möjlighet att ta vara på mina styrkor eller utveckla min kompetens.

Lyckligtvis var jag gravid när jag fick jobbet, så efter ett halvår kunde jag gå hem på föräldraledighet. Sedan såg jag till att skaffa ett annat jobb, och det jobbet var en radikal kontrast mot det förra.

Jag hamnade som verksamhetskoordinator i ett stort omställningsprojekt. Vi byggde upp en organisation med 50 medarbetare från grunden, drev den i två år och hjälpte under den tiden närmare 1000 personer att skaffa en ny försörjning, och sedan avvecklade vi allt när projektet var slut.

På den här arbetsplatsen rådde en helt annan stämning. En av mina kollegor sa vid något tillfälle att atmosfären kunde beskrivas som 50 procent professionalism och 50 procent galenskap. Det var glatt och uppsluppet samtidigt som alla var väldigt professionella. Det fanns en stark sammanhållning, ett tydligt gemensamt mål, alla stöttade varandra och hjälptes åt, och det var väldigt ad hoc, vi utvecklade kreativa lösningar allteftersom behoven uppstod. Vi var duktiga på att uppmärksamma och fira när något gick bra (och det gjorde det ofta). Vi gjorde också en massa tokiga och roliga saker tillsammans både på och utanför arbetsplatsen, vilket skapade en härlig gemenskap.

Själva lokalerna vi höll till i var inte särskilt mycket roligare än de jag hade haft i det förra jobbet, men det spelade inte så stor roll här, eftersom den psykosociala miljön var så bra. Och jag hade i alla fall ett fönster.

Du har säkert egna erfarenheter av arbetsplatser där du har trivts både bra och mindre bra. Vissa arbetsplatser gör så att man blir alldeles fylld av energi och längtar efter att gå till jobbet igen när helgen går mot sitt slut. Och andra dränerar en fullständigt. Vilken slags arbetsmiljö vi trivs i kan förstås variera mellan olika personer. Även om jag själv helt klart föredrog den andra miljön av de båda jag just beskrev, så kanske det skulle vara tvärtom för någon annan. För mig var det en helt perfekt miljö, jag stortrivdes, kände mig levande, växte och utvecklades. Men kanske hade någon som är mer beroende av struktur, ordning och tydliga rutiner, och som inte är så mycket för galenskaper, upplevt det som kaotiskt och oseriöst.

Vilken är den bästa arbetsmiljön du har upplevt? Vad var det som gjorde den så bra? Och hur skulle en riktigt optimal miljö se ut för dig?

Texten är hämtad ur min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv. Just nu till kampanjpris på Bokus, endast 139 kr (ord pris 179 kr). Läs mer om boken här.

Läs hela inlägget »

Med anledning av den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som träder i kraft 25 maj 2018, har jag uppdaterat min information kring integritetsskydd och behandling av personuppgifter. Här kan du läsa om hur jag behandlar personuppgifter och om dina rättigheter. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: gdpr, personuppgifter

Just nu har Bokus kampanjpris på "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv", endast 139 kr (ord pris 179 kr)! Perfekt sommarpresent till alla som håller på att slå knut på sig själva! Kanske till dig själv, eller till hela personalen? Du hittar boken här.

Läs hela inlägget »

Du har säkert hört begreppet ”internet memes”. Det står för koncept som får stor spridning via nätet och blir populära och omtalade. Men begreppet ”meme”, eller mem, som det heter på svenska, myntades egentligen redan på 1970-talet av den brittiska evolutionsbiologen Richard Dawkins.

Enligt hans definition är en mem en idé, ett beteende eller en stil som sprids från person till person i en familj, ett samhälle eller en kultur. Vi ser och tar in idéer från vår omgivning, vi imiterar och tar efter traditioner, vanor, sedvänjor och rutiner. Det kan handla om övertygelser, föreställningar, normer, beteenden, religiösa övertygelser och andra idéer som finns omkring oss. Vi exponeras också för en enorm mängd idéer som sprids genom olika källor till information och kunskap, till exempel böcker, reklam, internet, tidningar, TV, radio, bloggar, podcasts, filmer och musik.

Alla dessa influenser, idéer, normer och värderingar som du har omkring dig kan kallas för din memetiska miljö. Och det är en miljö som påverkar dig mycket mer än du kanske är medveten om. Ibland positivt och ibland negativt.

För några år sedan hade jag en coachingklient som var oerhört intelligent och driftig. Hon kände sig understimulerad i sitt dåvarande jobb och ville komma vidare i arbetslivet. När vi diskuterade vad hon skulle passa bäst för och trivas mest med, pekade allt mot en ledande befattning av något slag, som chef eller projektledare, där hon kunde vara med och påverka.

Men då visade det sig att hon kände ett starkt motstånd mot allt som hade med karriär, avancemang och chefskap att göra. Detta var något hon hade fått med sig hemifrån. Både hennes föräldrar och hennes syskon hade typiska arbetaryrken och starka värderingar om att man inte ska sticka ut och ta plats, att karriär är något fult och att chefer är representanter för fienden. När vi började undersöka de här orsakerna till att hon fick dåligt samvete över sina ambitioner, blev det väldigt känslosamt. Hon grät många tårar över hur hon hade anpassat sig till sina föräldrars och syskons värderingar och låtit dem påverka hennes egna val. Dessa värderingar skapade ju en stark inre konflikt, eftersom de hindrade henne att dra nytta av och vidareutveckla sina främsta styrkor. När det här blev tydligt för henne bestämde hon sig för att bryta sig loss från den här idén om att chefskap är fult och inte låta den hålla henne tillbaka.

I dag är hon chef och ansvarar för en avdelning med 20 medarbetare. Hon stortrivs och är dessutom otroligt uppskattad och får jättehöga betyg i medarbetarundersökningarna. När jag pratade med henne senast sa hon: ”Vet du Gunnel, nu känner jag äntligen att jag har hamnat på helt rätt plats. Jag önskar bara att jag hade tagit det här steget ännu tidigare!”

Häromveckan pratade jag med en annan coachingklient, som just nu står vid ett vägskäl i livet. Hennes nuvarande anställning upphör snart, och hon vill allra helst förverkliga sin dröm om att starta eget och få jobba med det hon brinner för. Hon har massor av idéer, styrkor och erfarenheter att bygga på, men tvekar ändå, mycket på grund av normerna i hennes omgivning. Hennes vänner och familj är helt oförstående. ”Hur ska du klara det här? Är det inte bättre att du skaffar ett riktigt jobb i stället? Du måste ju ha en stadig inkomst!”

Jag sa till henne att om hon vill förverkliga sin dröm, så måste hon se över sin memetiska miljö. ”Du behöver skaffa andra vänner och influenser! Umgås med människor som tror på och stöttar dig. Hitta förebilder som har gjort det du vill göra, placera dig i ett sammanhang där det ses som naturligt och fullt möjligt att leva på sin passion. Om du har andra människor omkring dig som har klarat det – då blir det också lättare att se och tro på att du själv kan klara det.

Vilka memer låter du dig själv påverkas av? Se över hur din memetiska miljö ser ut – vilka normer, värderingar, idéer och influenser omger du dig med? Och hur påverkar de din förmåga att nå dina mål eller leva ditt liv på ett sätt som känns rätt för dig? Är det dags att bryta med några av de idéer du påverkas av, och skaffa dig nya i stället?

Vill du lära dig mer? Den memetiska miljön är en av tio miljöer jag beskriver i boken ”Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arbetsliv”. I den får du massor av tips och en konkret metod för hur du kan skapa miljöer som inspirerar och lyfter dig och ger dig skjuts framåt. 
 

Läs hela inlägget »

Styrkebaserad utveckling handlar om att hitta det som fungerar bra och göra mer av det. Ibland frågar mina kunder mig saker som: ”Vi har nyss gjort en medarbetarundersökning. Ska vi alltså strunta i de delar som har fått dåligt resultat och bara fokusera på det som är bra?”

NEJ, SJÄLVKLART INTE! Att arbeta styrkebaserat innebär inte att man ska ignorera problem, bara att man angriper dem från ett annat håll. I stället för att borra ner sig i problemen och försöka hitta vad som orsakar dem och vems fel det är, vänder man på steken och funderar på vad man vill ha i stället och försöker hitta exempel på när det önskade läget redan förekommer.

Arbetsgången kan beskrivas så här:

  1. Ett problem uppstår.
  2. Gör en positiv omformulering (en ”POF”), dvs formulera om problemet till ett positivt mål. Vad är det vi vill ha i stället?
  3. Undersök vad som redan för er i rätt riktning. Leta efter goda exempel, tidigare framgångar, hur ni bär er åt när det går som allra bäst. Försök hitta bidragande faktorer och orsaker till att det går bra. Även om det är ett problem som förekommer mest hela tiden går det oftast att hitta positiva undantag, tillfällen när problemet inte är lika stort/inte lika närvarande. Vad är det som får dessa positiva undantag att uppstå?
  4. Bygg vidare på de goda exemplen/undantagen och gör mer av det som fungerar.

Så, om medarbetarundersökningen visar att ni har problem med till exempel stress ska ni naturligtvis göra något åt det. Men ni behöver inte göra en stor undersökning av varför medarbetarna är stressade och hur stressen påverkar dem. Att lägga all sin kraft på att analysera vad problemet beror på gör er bara till experter på själva problemet, men det är inte säkert att det för er närmare en lösning.

Vänd på det i stället, gör en POF och fundera på vad ni vill ha i stället. Om ni inte vill att medarbetarna ska känna sig stressade, kanske det positiva målet kan vara att ni vill skapa förutsättningar för människor att både må bra OCH prestera bra. Leta sedan efter goda exempel på situationer och tillfällen när detta redan förekommer. Låt alla medarbetare diskutera och ta fram exempel på när de har mått bra och presterat bra på samma gång, och undersök tillsammans vad som bidrog till dessa goda exempel.
Vad kan ni lära er om vad som orsakar välmående och höga prestationer? Diskutera hur kan ni tillvarata och bygga vidare på dessa insikter och göra ännu mer av det som fungerar bra.

Ett annat exempel: Om problemet är bristande samarbete, hur tror du människor känner sig om ni börjar undersöka vad det beror på och vems fel det är? Fokus på det som inte fungerar, så att människor känner sig kritiserade och utpekade, riskerar snarare att förvärra problemen. Folk tappar gnistan, går i försvar och skyller på andra.
Gör i stället en POF, så att målet blir att skapa superbra samarbete. Leta efter exempel på när samarbetet redan fungerar bra och undersök vad som bidrar till gott samarbete. Hitta sätt att bygga vidare på och göra mer av det.

För mycket fokus på det som inte fungerar riskerar att skapa en negativ atmosfär och leda till att problemen växer. Genom att i stället lyfta fram och undersöka vad ni gör när saker och ting fungerar som bäst, får ni människor att känna sig glada och stolta över allt bra de redan gör. De inser också att de redan sitter på lösningarna och att de har alla resurser som krävs. Det ger ny energi och inspiration till att göra ännu mer av det som fungerar bra.

Testa själv får du se. Lycka till!
 

Läs hela inlägget »

Kul att få medverka som gästskribent i senaste numret av Pharma Industry. Läs gärna min artikel om hur vi alla kan bidra till en god arbetsmiljö. 
Du hittar artikeln här.

PS. Texten är ett utdrag ur min bok "Den lata vägen till ett fantastiskt liv - och arbetsliv".

Läs hela inlägget »

Har du tänkt på hur lätt det är att få andra att haka på gnäll? Och att själv dras med när andra gnäller?

Häromdagen ringde en god vän just när jag satt och var lite irriterad över en sak, och utan att tänka mig för började jag beklaga mig för honom. Han var inte sen att haka på, han bekräftade hur jobbigt det måste vara och berättade om liknande irriterande saker han själv hade råkat ut för. Och då gnällde jag vidare.

Efter en stund insåg jag hur negativt vårt samtal blev, och vände då på det. Egentligen var ju inte det jag hade irriterat mig på så farligt, och det fanns ju faktiskt positiva delar i situationen också. Men det slog mig efteråt att det faktiskt var mycket lättare att få min vän att bekräfta mitt gnäll än att haka på när jag började prata mer positivt.

Jag undrar om det här är typiskt för hur vi människor fungerar? Det är ju väl känt att vi har en dragning till det negativa och har lättare att både lägga märke till och komma ihåg negativa saker – det som på psykologspråk kallas ”negativity bias”, eller negativt filter. Kanske har vi också lättare att haka på andra när de gnäller än när de pratar mer positivt?

Vad ska man då göra åt saken? Ja, själv kommer jag i alla fall att vara extra vaksam på mitt eget beteende framöver. Självklart behöver vi ibland få beklaga oss och få sympati från andra, men jag tror också att vi behöver tänka oss för så att vi inte drar ner varandra ännu mer. Lyssna och bekräfta när någon har det jobbigt, men försök sedan föra samtalet i en mer konstruktiv riktning. Vad vill personen ha i stället? Vad vill hen se mer av (snarare än mindre av)? Vad är redan bra? Och om det inte blev som hen hade tänkt sig, vilka nya möjligheter öppnar sig då i stället?

Och när du märker att det är du själv som gnäller och drar med dig andra ner i gnällträsket, försök att skifta fokus på samma sätt då. Fundera på vad vill du lämna den andra personen med för känsla när ni avslutar samtalet? Dränerad eller inspirerad?
 

Läs hela inlägget »
Se det bästa hos andra 
Forskning inom socialpsykologin har visat på den ”självuppfyllande profetian”, att det vi tror ska hända också tenderar att bli verklighet. Ett känt exempel är Robert Rosenthals studier, där han intelligenstestade barnen i en skola och slumpmässigt lottade fram namnen på ett antal barn, som han pekade ut som de mest intelligenta. Detta ledde till att lärarna fick högre förväntningar på de utpekade ”smarta” barnen, och i slutet av läsåret visade det sig att dessa barn hade fått mycket bättre skolresultat än sina kamrater.

Om du är chef så kommer dina förutsägelser om de personer, team och organisationer som du leder troligen att förverkligas. Om du är förälder, vän eller kollega har dina förväntningar också en påverkan på de människor du har runtomkring dig. Ser du det bästa hos andra så är det också det du får mer av. Tror du det värsta om andra så är det mer av det du får. Vi får helt enkelt mer av det vi uppmärksammar. Uppmärksamma det goda och lägg inte så mycket energi på småfel.

Självklart ska du framföra kritik om någon gör allvarliga fel eller beter sig riktigt illa. Men fokusera mer på det som fungerar än det som inte fungerar. Se det dina kollegor och medarbetare gör rätt och bra och förstärk det du vill se mer av genom att uppmärksamma och berömma det. Ofta ger det bättre resultat att förstärka det goda än att klaga på det negativa. Om stämningen på arbetsplatsen i grunden är uppskattande, uppmuntrande och vänlig, blir det också lättare att både ge och ta emot kritik när det är befogat.

Förvandla klagomål till önskemål
Tänk också på att kritik kan formuleras på olika sätt. Ett bra sätt är att förvandla dina klagomål till önskemål; berätta vad du vill se mer av, snarare än mindre av.

Utgå ifrån att andra har goda avsikter
Vi är alla hjältar i våra egna historier. När jag gör något som blir tokigt eller fel, så vet jag ändå att jag hade goda avsikter, att jag inte menade något illa. Men när någon annan klantar till det eller gör något som drabbar oss negativt, har vi en tendens att tro att personen ifråga är illvillig och gör det med flit. Försök att i stället utgå ifrån att andra människor, precis som du själv, oftast har goda avsikter och vill väl. Även om det ibland blir fel, är det faktiskt ganska sällan vi vill varandra illa.

Till sist: Ge dig själv lite uppskattning!
Hur ofta berömmer du dig själv i slutet av en dag för allt du har gjort bra och är nöjd med? Och hur ofta suckar du över det du inte hann med? Hur ofta uppskattar du dina egna styrkor och hur ofta fokuserar du på dina misslyckanden eller svagheter? Bli din egen bästa vän, den som ser styrkorna och allt det goda du gör. Uppmärksamma och fira dig själv så ofta du kan!
 
Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste kommentarer

Etiketter